26 november 2010

TEMA Skuld och pigga upp


Med axlarna tyngda av skuld tittade Benjamin bort mot barnen en bit bort på stranden. Oh vad han längtade efter att få delta i deras lek. Pappa Jens såg sonens längtan och vinkade iväg honom mot den stora ungskocken som var samlad kring något. Benjamin iakttog sin mamma som tittade ut i intet och vred händerna runt, runt varandra som om hon tvättade sig med luft.

”Får jag?” Pojken steg hoppfullt upp från sin plats på filten, och knöt snöret på badbyxorna, vis av sitt förra misstag då de drogs ned av illasinnade kamrater. Hela Benjamin längtade efter att få gå, men han visste att mamman inte gillade att han umgicks med de där pojkarna. ”Kan du inte följa med?” Orden hoppade ur hans mun innan de var tänkta. ”jag menar…” Benjamin hörde osäkerheten i sin röst och blev för några sekunder osäker på om han verkligen skulle gå dit.

Jens reste sig leende upp och tog sonens hand i sin. Han slängde en blick på frun och skakade på huvudet med en suck. ”Kom då, lite sällskap piggar säkert upp dig. Du har varit så dämpad på sistone.”

När de närmade sig barnen gick de så tyst att ingen märkte dem förrän de var där. På marken låg en liten tidning med texten PIFF på…På framsidan var ett foto med en man och en kvinna som låg tätt omslingrade och hade sex. Några småfoton på samma sida illustrerade könsorgan i givakt, och kvinnors slickande tungor.

”Vad i! ” Chockad tappade Jens totalt målföret och vände på klacken med sonen i handen. Barnen ropade okvädingsord efter dem, och juckade med underlivet.

Benjamin såg att mamma vaknat till sans igen, och förstod att anfallet var över för den här gången. Han slet sig loss från pappan och sprang mot filten.

Jens var uppbragd in i sitt innersta, men tvingade sig själv att lugna ned sig när han såg att frun kommit tillbaka till dem. Den psykiska sjukdomen som i snabb takt eskalerat under sommaren famnade henne med jämna mellanrum och drog med henne till en annan värld. Visst hade det funnits tankar på psykhem, men…Jens älskade Hanna djupt och visste att hon skulle försvinna från dem. Benjamin älskade henne djupt, och behövde hennes omsorger.

Ibland undrade Jens vad som utspelade sig mellan Hanna och Benjamin de där kvällarna när sovrumsdörren låstes…men han ville inte spekulera, eller utsätta henne för några husförhör. Hanna älskade sonen och skulle dö för honom om hon måste.

5 kommentarer:

  1. Oh, det var dramatik på flera plan. Känns som om det skulle kunna bli en spännande fortsättning. Bra dramaturgi så långt!

    SvaraRadera
  2. I och med att du skrev "manus" på puffbloggen så börjar jag direkt tänka i filmbilder när jag läser texten. Texten fungerar både som text att läsa och som "bildskapare".

    SvaraRadera
  3. Spännande och flytande - jag vill gärna veta mer o som sagt såg ocå bilderna framför mej.

    SvaraRadera
  4. ja spännande och lite förbryllande.
    Får inte riktigt grepp om dom vill veta mer. :)

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

#ÖstergårnMyskje Första skoldagen med utmattningssyndrom igen

Första skoldagen idag. Slängde ut hästar och hundar tidigt och la in 11-maten i timerhagen som nästan snöat igen. Peter skjutsade oss och Ha...