Hat och en gnutta kärlek. Mitt pågående bok- och filmmanusprojekt

Mitt pågående manusprojekt nr 1:
Romantic-crime romanen Hat och en gnutta kärlek

Benjamin är trettiosju år när han blir gripen efter femton råa våldtäkter som eskalerat till mord. Charlie är trettionio och författarinna.
När förlaget skickar Charlie till fängelset för att skriva en biografi om Benjamin startar de något som är omöjligt att stoppa.

I skriftens spår kommer hemlighet på hemlighet upp och ingen är oskyldig.
En enkel fråga hade kunnat förhindra det som hände den lilla pojken.

Ideén till den här boken kom till mig via media. En liten artikel i en tidning som jag sparade i flera år och aldrig kunde få ur huvudet. Jag undrade ständigt vad som gjort Benjamin till seriemördare och hur han tänkte.
Driven av det har jag gjort grundlig research och läst massor av böcker.
På vägen har jag insett varför Benjamin gjorde det han gjorde, men har svårt att förstå dem runt honom.
Ett barn föds inte ont, eller?



24 december 2010

Dagboksinlägg julafton


Jaha, så var det julafton då. Med tindrande barnaögon, snö i mängder för en del stackare, och julens första dödsolycka. Mina tankar går idag till alla de stackars barn som sitter gömda i en garderob av rädsla för sina föräldrar.
Eller varför inte till alla uteliggare som febrilt letar ett ställe att värma sig på.
Helt enkelt till alla de som inte har lyxen att njuta av en mysig, varm dag med massor av kärlek.
Min morgon började med att jag vaknade av Lillemans gråt. Han hade sovit i växasängen inatt och kände sig ensam. Jag funderade några sekunder innan jag knölade ned mig i den ca 120cm långa bädden. Lilleman suckade belåtet, lade sin arm runt mig och somnade om.
När jag vaknade nästa gång fick jag varsamt veckla ut mig för kroppen var stel.
Barnen fick sina första julklappar, och nu leker de med dem.
Egentligen tycker jag att julafton blivit ett enda köpcrescendo...med vansinniga mängder saker som bara öses över ungar och vuxna.
Peter går omkring och längtar efter att få gå upp på taket och snickra, och jag vill skriva. Men...eftersom barnens feber gett med sig skall vi till svärmor och fira julafton med god mat och massor av julklappar. Vilket förvisso är trevligt.
Jag fick ett par härligt varma tofflor av Peter och för första gången på flera veckor fryser jag INTE öm fötterna.
Julkramar till er allihop!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar