Hat och en gnutta kärlek. Mitt pågående bok- och filmmanusprojekt

Mitt pågående manusprojekt nr 1:
Romantic-crime romanen Hat och en gnutta kärlek

Benjamin är trettiosju år när han blir gripen efter femton råa våldtäkter som eskalerat till mord. Charlie är trettionio och författarinna.
När förlaget skickar Charlie till fängelset för att skriva en biografi om Benjamin startar de något som är omöjligt att stoppa.

I skriftens spår kommer hemlighet på hemlighet upp och ingen är oskyldig.
En enkel fråga hade kunnat förhindra det som hände den lilla pojken.

Ideén till den här boken kom till mig via media. En liten artikel i en tidning som jag sparade i flera år och aldrig kunde få ur huvudet. Jag undrade ständigt vad som gjort Benjamin till seriemördare och hur han tänkte.
Driven av det har jag gjort grundlig research och läst massor av böcker.
På vägen har jag insett varför Benjamin gjorde det han gjorde, men har svårt att förstå dem runt honom.
Ett barn föds inte ont, eller?



17 december 2010

TEMA Dölja

Innan Lisa gick ut från lägenheten hämtade hon den mångfärgade sjalen och virade runt sitt huvud. Egentligen tyckte hon att sedvänjan att dölja ansiktet var urdum, men Lisa vågade inte på några sätt trotsa fadern som var något av en hustyrann som höll familjen i tukt. Lisas vänner förstod inte när hon gång på gång försökte förklara deras regler, och att huset stängdes klockan åtta på kvällen.


Lisa sög i sig de andras beskrivning av nätterna i dekadans där de fick dansa och dricka så mycket de orkade. Hon läste om världen i böckerna som hennes kamrater smugglade in i huset och längtade sig sjuk efter att få resa iväg.

Hon kände sig som en gyllene svan klädd i guldfjädrar, utan flygförmåga av tyngden.

En natt tvättade Lisa bort den röda skarpa pricken i pannan, och smög ut genom sovrumsfönstret och över garagetaket. Hon hade precis nått den svarta asfalten när någon måttade ett hårt slag mot nacken på henne.

6 kommentarer:

  1. Alla världens kulturer, blir ofta svåra att förena. Frontalkrockar i samhället. Kan inte låta bli att tycka synd om Lisa.
    Visst är det härligt att vi är alla olika, din fatalist ;)! Ha ett bra jullov nu!

    SvaraRadera
  2. Oj vad hände, var det fadern?

    SvaraRadera
  3. Jag får lite ont i hjärtat.

    SvaraRadera
  4. Usch! Ont i hjärtat. Stackars Lisa som försökte bryta mönster.

    SvaraRadera
  5. Oväntat och skrämmande slut.

    SvaraRadera