Hat och en gnutta kärlek. Mitt pågående bok- och filmmanusprojekt

Mitt pågående manusprojekt nr 1:
Romantic-crime romanen Hat och en gnutta kärlek

Benjamin är trettiosju år när han blir gripen efter femton råa våldtäkter som eskalerat till mord. Charlie är trettionio och författarinna.
När förlaget skickar Charlie till fängelset för att skriva en biografi om Benjamin startar de något som är omöjligt att stoppa.

I skriftens spår kommer hemlighet på hemlighet upp och ingen är oskyldig.
En enkel fråga hade kunnat förhindra det som hände den lilla pojken.

Ideén till den här boken kom till mig via media. En liten artikel i en tidning som jag sparade i flera år och aldrig kunde få ur huvudet. Jag undrade ständigt vad som gjort Benjamin till seriemördare och hur han tänkte.
Driven av det har jag gjort grundlig research och läst massor av böcker.
På vägen har jag insett varför Benjamin gjorde det han gjorde, men har svårt att förstå dem runt honom.
Ett barn föds inte ont, eller?



6 januari 2011

Dagboksinlägg 6 jan. 2011

Dagen började i vanlig ordning med skottning, sedan gick jag in och skrev dagens skrivpuff och började trevande med synopsis på nya filmen som snurrar i hjärnan och vägrar släppa taget.

Peter spelar spel med barnen, och har en heldag med dem medan jag förbittrad svär över snön som faller i stora sjok över vår tomt. Helvete! Jag har ju precis fixat det där!

Dagen går och jag sätter mig ned med synopsisen igen som på bara några timmar blivit flera blad.

Den här gången börjar jag med att strukturera upp den enligt monomyten, och sedan skriva. Men jag måste erkänna att det kliar i fingrarna att låta karaktärerna börja agera. Emellanåt kan jag inte stoppa dem, och det blir några dialoger här och där som slipper ut.

Efter några timmar ligger en kanonide i svart på vitt på bordet framför mig, och inatt börjar arbetet med att skriva ned det på datorn. För alla ideer jag har börjar med pennan, och idag skrev jag på baksidan av ett gammalt manus jag skall kasta. Återanvändning ni vet? Man skall tänka på naturen. Skämt åsido så brukar barnen få mina gamla utskrifter som skall kastas och rita teckningar på baksidan. Det blir ju en hel del papper som åker i återvinningen...och barnen kluddrar ju hej vilt.

På kvällen ligger cirka 15 cm snö utanför vårt hus och jag får trycka upp dörren´med våld för att komma ut.

Jag och Peter skottar av tomten IGEN, och Peter skäller på snön medan han ojar sig att han har ont i ryggen. Stackaren har fått ryggskott och jag försöker att ta skottningen, men sanningen och säga är det lite väl mycket att handskotta. Jag vill ha en snöslunga NU! Tills nästa år har vi lovat varandra en i sommargåva. ha, ha...

Gasolkaminen går för fullt, och en massa levande ljus är tända. Vårt sovrum som endast har 9 ynka grader har vi lämnat och flyttat in till barnen. Allt för att slippa föda Vattenfall som är dyr, dyr, dyr.

Det blir lite extra kussligt för både oss och barnen, och Lilleman sade idag att han älskar att vi lever så här.

Vår eldningskamin står svart och kall i hörnet och glor på mig. Vedkorgen är överfull, men förlängningsrören till den som behövs för att nå över nya taknocken har ännu inte dykt upp. Så det är bara att avvakta. Kaminrören skulle komma i januari, men det är många dagar i den månaden.

Nu skall jag dyka in i filmmanuset igen och fortsätta mina fantasivindlingar.

God natt!

1 kommentar:

  1. Mysigt att bo så nära varandra för ett litet tag, men inte för alltid såklart:). Är också trött på snön nu och längtar efter den underbara våren. Det är ju också härligt att vara så full med ideer som man bara vill få ner på papper, det är lyx!:)

    SvaraRadera