Hat och en gnutta kärlek. Mitt pågående bok- och filmmanusprojekt

Mitt pågående manusprojekt nr 1:
Romantic-crime romanen Hat och en gnutta kärlek

Benjamin är trettiosju år när han blir gripen efter femton råa våldtäkter som eskalerat till mord. Charlie är trettionio och författarinna.
När förlaget skickar Charlie till fängelset för att skriva en biografi om Benjamin startar de något som är omöjligt att stoppa.

I skriftens spår kommer hemlighet på hemlighet upp och ingen är oskyldig.
En enkel fråga hade kunnat förhindra det som hände den lilla pojken.

Ideén till den här boken kom till mig via media. En liten artikel i en tidning som jag sparade i flera år och aldrig kunde få ur huvudet. Jag undrade ständigt vad som gjort Benjamin till seriemördare och hur han tänkte.
Driven av det har jag gjort grundlig research och läst massor av böcker.
På vägen har jag insett varför Benjamin gjorde det han gjorde, men har svårt att förstå dem runt honom.
Ett barn föds inte ont, eller?



4 februari 2011

TEMA Att fråga varför

Med tre småttingar springandes runt fötterna finns sällan tid för mig själv och läsande av böcker.
Men nu läser vi om CG Jung i skolan, och nyfiken strut som jag är, så letar jag ännu mer info på nätet. Igår köpte jag till och med en bok som handlar om det vi pratar om.

Det som avhandlas är bland annat Skuggan som alla människor bär. Det som jag inte vill kännas vid och som jag projicerar på andra.
Under tiden som jag läser funderar jag på hur min skugga ser ut, och vilka dolda resurser som kan gömmas där.

Jung skriver att om man vill spåra sin skugga skall man leta bland dem som man förkastar och som är ens fiender.

Mycket intressant som sagt.
Redan som mycket liten var jag en frågvis själ, som i skolåldern blev en av de där vetgiriga som ofta satt på biblioteket med uppslagsböcker.

Min lillasyster och jag hade t.o.m en favoritlek som bestod i att slå upp en sida i Ordlistan, plocka ut ett konstigt ord, och sedan förklara vad det betyder utan att kika på svaret. Gissa om jag lärde mig mycket på det?
Jag praktiserar ungefär samma sak på barnen men då grammatiskt.

5 kommentarer:

  1. Aha! Lexikonleken kallade vi den...

    SvaraRadera
  2. Intressant det där som Jung sa. Ska fundera över det. Han kan ha rätt :-).

    SvaraRadera
  3. Uppslagsböcker är inte heller att förakta.

    Ditt inlägg fick mig att funderar över människor som säger att de inte förkastar någon och inte påstår sig ha några fiender.

    SvaraRadera
  4. Jung ställde många frågor. Hade svar på dem också.

    SvaraRadera
  5. Åh, det där med skuggan är så spännande. Och något jag "liksom visste" innan jag läste om det första gången.

    Du måste ha varit en bedårande flicka :), kan se dig på biblioteket!

    Härligt med alla fina recensioner du fått! Grattis igen :)

    SvaraRadera