Hat och en gnutta kärlek. Mitt pågående bok- och filmmanusprojekt

Mitt pågående manusprojekt nr 1:
Romantic-crime romanen Hat och en gnutta kärlek

Benjamin är trettiosju år när han blir gripen efter femton råa våldtäkter som eskalerat till mord. Charlie är trettionio och författarinna.
När förlaget skickar Charlie till fängelset för att skriva en biografi om Benjamin startar de något som är omöjligt att stoppa.

I skriftens spår kommer hemlighet på hemlighet upp och ingen är oskyldig.
En enkel fråga hade kunnat förhindra det som hände den lilla pojken.

Ideén till den här boken kom till mig via media. En liten artikel i en tidning som jag sparade i flera år och aldrig kunde få ur huvudet. Jag undrade ständigt vad som gjort Benjamin till seriemördare och hur han tänkte.
Driven av det har jag gjort grundlig research och läst massor av böcker.
På vägen har jag insett varför Benjamin gjorde det han gjorde, men har svårt att förstå dem runt honom.
Ett barn föds inte ont, eller?



5 februari 2011

TEMA Självsäkerhet

Med en självsäkerhet jag inte riktigt känner drar jag på mig stövlarna och sträcker mig efter jackan. Klas lägger handen på min axel, och med en röst jag aldrig hört viskar han outsägligt sorgset något som inte vill in i mina öron.

Mitt svarta hår är fortfarande fullt av tallbarr och jag kan fortfarande känna doften av kön. Andreas ansikte syns i luften framför mig.

Klas lutar den fortfarande blodiga yxan mot mitt stövelskaft, som en evig påminnelse om livets förgänglighet.

Han famlar i luften efter min kropp som redan gått ifrån honom, och det sista jag hör innan jag lämnar rummet är yxan som faller i golvet och Klas höga snyftande.

Utanför huset stannar jag i den vita snön som samlats i ett tjockt lager på backen och drar med darrande hand upp mobilen för att slå tre siffror efter varandra. ”Polisen, vad kan jag hjälpa till med.”

Små flingor faller från luften och jag vänder ansiktet mot dem för att dra in några med min tunga. ”Jag vill anmäla ett mord” Jag blundar.

Mannen i luren harklar sig innan han pratar. ”Vilken adress?” Jag öppnar ögonen och tittar på den lilla skylten på den himmelsblåa postlådan jag fått av min mor. ”Grevgatan 15”
Jag trycker ihop telefonen och hör ytterdörren öppnas. Klas greppar mig om livet och kastar iväg mig.”Hur kunde du?” skriker han.”Hur kunde du sjunka så lågt?”

Kall snö glider in i ärmarna, och blinkande ljus närmar sig. Jag ser flingor lägga sig tillrätta på marken en efter en som små gnistrande konstverk.
Polisbilen stannar jämte mig, och en bildörr öppnas. Klas mörka arga baryton blandas med en kvinnas ljusa röst. Hon manar och tröstar medan han ifrågasätter, ställer allt på sin spets.

Ett skott går av och osäker på om jag hörde rätt tittar jag upp från den vita pudrade ytan.
På marken ligger Klas och under honom förenas bländande vitt sig med rödaste rött.
eyes closed snow falling Pictures, Images and Photos

7 kommentarer:

  1. Otäck berättelse det här...
    Du förmedlar bilderna jättefint och levande!

    SvaraRadera
  2. Hu, man blir verkligen illa berörd.

    SvaraRadera
  3. Vad din filmsekvens som loopar passar perfekt till historien. De höjer varandra :)

    SvaraRadera
  4. Jättebra o som sagts även filmsekvensen!

    SvaraRadera
  5. Läst halva din bok snart, den är lika mångfascetterad som jag tror du är, från gullig till väldigt ogullig*S*

    SvaraRadera
  6. Ja, läskig var ordet! Bra text!

    SvaraRadera