Hat och en gnutta kärlek. Mitt pågående bok- och filmmanusprojekt

Mitt pågående manusprojekt nr 1:
Romantic-crime romanen Hat och en gnutta kärlek

Benjamin är trettiosju år när han blir gripen efter femton råa våldtäkter som eskalerat till mord. Charlie är trettionio och författarinna.
När förlaget skickar Charlie till fängelset för att skriva en biografi om Benjamin startar de något som är omöjligt att stoppa.

I skriftens spår kommer hemlighet på hemlighet upp och ingen är oskyldig.
En enkel fråga hade kunnat förhindra det som hände den lilla pojken.

Ideén till den här boken kom till mig via media. En liten artikel i en tidning som jag sparade i flera år och aldrig kunde få ur huvudet. Jag undrade ständigt vad som gjort Benjamin till seriemördare och hur han tänkte.
Driven av det har jag gjort grundlig research och läst massor av böcker.
På vägen har jag insett varför Benjamin gjorde det han gjorde, men har svårt att förstå dem runt honom.
Ett barn föds inte ont, eller?



9 februari 2011

TEMA Tänka tvärtemot

Redan från första dagen drogs jag mot honom trots att vi var två motpoler till varandra. Olika både till utseende och beteende.
Han var den pratiga, sociala medan jag var den tysta, blyga.

Våra arbetskamrater skrattade rått och dömde ut vår romans från dag ett. Olle som skulle föreställa chef på stället tog mig avsides en dag för att prata.
”Karihan är inget för dig. Inser du inte att han bara kommer att såra dig?”
Jag tittade länge på Olle innan jag svarade med halsen hopsnörd av sorg. ”Ser du då inte att vi kompletterar varandra som Yin och Yang? Karihan har en yttre persona där han låtsas vara sorglös, men gråter inuti.”
OIle vred besvärat på sig och pillade med nagelbandet på sin tumme.

Just då kom Karihan in i rummet och drog in mig i sin famn. ”Hej min älskling. Ikväll skall jag visa dig var min älskade mamma ligger begravd, så kan vi tända lyktan som jag brukar göra varje helg.” Olle harklade sig besvärat och lade handen på min axel.
Innan han lämnade rummet böjde han sig fram mot mig och viskade i mitt öra. ”Förlåt för att jag lade mig i.”

6 kommentarer:

  1. Flott text, fint flyt, härlig tolkning av temat :-)

    kramar <3

    SvaraRadera
  2. Bra, lite oväntad vändning.

    SvaraRadera
  3. Man ska inte vara för snabb att döma eller tro sig veta hur en person är. Snyggt!

    SvaraRadera
  4. Underbart, en människa klok nog att be om ursäkt för att ha lagt sig i det han ej hade med att göra.

    SvaraRadera
  5. Nä, en typen av ursäkter växer nog inte på trän', gillar verkligen hur du bryter upp stereotypen, och citatet.

    SvaraRadera