Hat och en gnutta kärlek. Mitt pågående bok- och filmmanusprojekt

Mitt pågående manusprojekt nr 1:
Romantic-crime romanen Hat och en gnutta kärlek

Benjamin är trettiosju år när han blir gripen efter femton råa våldtäkter som eskalerat till mord. Charlie är trettionio och författarinna.
När förlaget skickar Charlie till fängelset för att skriva en biografi om Benjamin startar de något som är omöjligt att stoppa.

I skriftens spår kommer hemlighet på hemlighet upp och ingen är oskyldig.
En enkel fråga hade kunnat förhindra det som hände den lilla pojken.

Ideén till den här boken kom till mig via media. En liten artikel i en tidning som jag sparade i flera år och aldrig kunde få ur huvudet. Jag undrade ständigt vad som gjort Benjamin till seriemördare och hur han tänkte.
Driven av det har jag gjort grundlig research och läst massor av böcker.
På vägen har jag insett varför Benjamin gjorde det han gjorde, men har svårt att förstå dem runt honom.
Ett barn föds inte ont, eller?



5 mars 2011

Dagboksinlägg 5 mars/Recension av filmen Trassel

Natten har jag tillbringat med nya bokmanuset, och det gick galant. Orden sprutade ur mig och fyllde skärmen i snabb takt.

Under några dagar har jag jobbat med en presentation av mitt bokprojekt för att via en ny sajt som heter www.fundedbyme.se försöka hitta pengar för att finansiera boken jag jobbar med. Hittills har jag fått in 150:-, och har mycket svårt att låta bli att kika in på sidan minst tre gånger om dagen för att kolla läget.

Filmmanuset fick vila inatt, men skall alldeles strax få en duvning.
Lilleman är sjuk, och Razzel har åkt med sin faster på galej över helgen. Det blir lite tystare härhemma när han är borta, och jag saknar honom trots att jag ibland kan bli galen på alla hans hyss.

Idag har jag ändrat i bloggen, och länkat in mina kära skrivarvänners senaste inlägg på sidan. Det var lite pyssel innan jag greppade hur man gjorde, men envis som jag är placerade jag tungan i mungipan och läste igenom instruktionerna tills jag äntligen fick ihop det.

Alldeles nyss kom jag hem från Tumba där jag, Rita och lilla Zabine varit och sett barnfilmen Trassel.


Under tiden som den går märker jag att den är exakt i rätt kronologisk ordning enligt alla filmmanusskrivarregler jag just nu lär mig för att skriva en kanonfilm. För den är verkligen underbar! Jag och Rita torkade tårarna innan vi med nöjda steg tar oss ut till bilen. Filmen hade som sagt allt. Spänning, magi, kärlek och sorg. Rubbet. Vi skrattade, grät, och svor över karaktärernas dumhet.

Nu blir jag nog dessvärre tvingad att införskaffa den eftersom Zabine vill se den igen, igen och igen. Hon älskar film, och har MASSOR i sina hyllor. Jag kan ju inte döma henne, för jag är likadan. En bra film kan man se många gånger för detaljerna i den framträder mer och mer, och våra två äldsta barn är båda cineaster som noga lär sig alla sånger, uttryck och speciella uttal.

Väl hemkommen var jag så hungrig att magen morrade som en förrymd tiger. Vi packade upp den nygrillade kycklingen jag köpt på Icabutiken och plockade även fram lite rester från gårdagen, sedan var det kalas.

Medan Peter torkade golven i huset satte jag mig framför datorn för att fortsätta min kamp med min huvudkaraktär som jag hittade ännu en del av idag på biografen. Det här är så vansinnigt spännande och jag njuter i fulla drag när jag och mina karaktärer drabbar samman för att utröna hur situationerna egentligen skall tolkas.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar