Hat och en gnutta kärlek. Mitt pågående bok- och filmmanusprojekt

Mitt pågående manusprojekt nr 1:
Romantic-crime romanen Hat och en gnutta kärlek

Benjamin är trettiosju år när han blir gripen efter femton råa våldtäkter som eskalerat till mord. Charlie är trettionio och författarinna.
När förlaget skickar Charlie till fängelset för att skriva en biografi om Benjamin startar de något som är omöjligt att stoppa.

I skriftens spår kommer hemlighet på hemlighet upp och ingen är oskyldig.
En enkel fråga hade kunnat förhindra det som hände den lilla pojken.

Ideén till den här boken kom till mig via media. En liten artikel i en tidning som jag sparade i flera år och aldrig kunde få ur huvudet. Jag undrade ständigt vad som gjort Benjamin till seriemördare och hur han tänkte.
Driven av det har jag gjort grundlig research och läst massor av böcker.
På vägen har jag insett varför Benjamin gjorde det han gjorde, men har svårt att förstå dem runt honom.
Ett barn föds inte ont, eller?



22 maj 2011

Svar på min utmaning- Skriv ett brev till mig själv som ung

Lilla, lilla gumman…om du bara anade vilka möjligheter ditt liv innebär, men du måste våga gå emot de vuxnas önskningar och följa dina drömmar.
Strunta i studievägledarens råd om att läsa till socionom, och sök till frisörlinjen om det lockar. Utbildningsvägen kan ändras om du känner att du hamnat fel.

Försök att kasta blygheten åt sidan då du får chanser att synas mer än andra, och låt aldrig, aldrig någon trycka ned dig i skorna, varken ung eller gammal.
Och snälla älskade unge lägg inte ritpennorna på hyllan när du lämnat din trygga barndomsort, och göm inte det du skrivit sena nätter i röda pärmar.

När du en gång börjar jobba måste du komma ihåg att det absolut viktigaste är att du trivs och ärligt kan säga dig själv varje morgon att du älskar det du gör.
Minns att ingen blir glad av att äga en massa saker, så res och se världen för dina intjänade slantar istället för att köpa massor av kläder som du ändå tröttnar på efter några gånger.

Angående kärlek kan jag bara säga några få saker.
Sök bland dem som står bakom de högskrävlande lustigkurrarna, och gå inte bara efter utseendet. Lyssna till orden, och stanna upp för att ta in kemin.
Lita alltid på din intuition när den säger dig något, och tillåt aldrig någon att förminska dig.
Kom ihåg att den du lever med är en människa, inget föremål du kan äga, och att du skall vara ärlig i dina känslor mot honom eller henne.
Låt ingen använda din kropp som en sexvara eftersom den är det värdefullaste du har, och inte skall slösas bort.

Min lilla sötnos som likt ett kvicksilver försöker ta in världen fortare än det är möjligt…stanna upp ibland och lyssna, njut och ta in världen. Tiden springer inte ifrån dig, och du mår så mycket bättre om du vågar bromsa.
Flytta ut på landet och skapa med händerna, gräv i jorden, skriv och måla så hittar du elixiret du annars måste söka under hela din livstid.

Nu har jag ett enda råd att ge dig, men ack så allvarligt.
Vänta inte med att skaffa barn tills din kropp börjar sacka. Naturen är inte skapt på det sättet, och du slipper många sorgenätter om du utnyttjar de första trettiofem till barnalstring. Då undviker du värkande lekamen, och besök hos Sankte Per i förtid.

Nu älskade Anitha hoppas jag att ditt nyfikna sinne skall leda dig rätt, och att de som lever runt dig inser den storhet i livet som varje människa äger.

2 kommentarer:

  1. tänk vad lätt det är att vara klok med facit i handen, och ändå undrar jag om mitt yngre jag hade tagit vara på mina egna råd...? fast det kanske säger mer om mig än något annat?

    SvaraRadera
  2. Ja, det finns väl en anledning att det kallas "efterklok" ;)
    Och inte skulle de velat vara utan de erfarenheter som gett dig all den här visdomen? Tänk om du gjort allt "rätt" från början, hur hade livet sett ut då, och hur mycket hade du haft att skriva om?
    Men ändå, ett mycket guligt och omtänksamt brev!

    SvaraRadera