Hat och en gnutta kärlek. Mitt pågående bok- och filmmanusprojekt

Mitt pågående manusprojekt nr 1:
Romantic-crime romanen Hat och en gnutta kärlek

Benjamin är trettiosju år när han blir gripen efter femton råa våldtäkter som eskalerat till mord. Charlie är trettionio och författarinna.
När förlaget skickar Charlie till fängelset för att skriva en biografi om Benjamin startar de något som är omöjligt att stoppa.

I skriftens spår kommer hemlighet på hemlighet upp och ingen är oskyldig.
En enkel fråga hade kunnat förhindra det som hände den lilla pojken.

Ideén till den här boken kom till mig via media. En liten artikel i en tidning som jag sparade i flera år och aldrig kunde få ur huvudet. Jag undrade ständigt vad som gjort Benjamin till seriemördare och hur han tänkte.
Driven av det har jag gjort grundlig research och läst massor av böcker.
På vägen har jag insett varför Benjamin gjorde det han gjorde, men har svårt att förstå dem runt honom.
Ett barn föds inte ont, eller?



1 maj 2011

TEMA Brytningstid 3:e delen på panterhistorien/1 maj

Flåsande drog Pawee sig upp över kanten, och mer eller mindre släpade byltet med barnet in genom grottans rundade mynning. Några stenar föll ned, och gjorde så att hon snabbt fick kasta sig och flickan åt sidan. Slaget mot grottväggen skrämde barnet så hon gallskrikande kastade sig fram och tillbaka och orsakade så att tygstyckena åkte isär.

Honans naturliga reflexer manade henne att lägga sig jämte den lilla, och trots att flera svarta hårstrån greppades av små, smala fingrar låg hon kvar. Vit mjölk sipprade ut genom bröstvårtorna, gled ned genom tunn päls och hamnade vid barnets viftande hand.
Doften av den livgivande drycken snurrade runt i luften, och med huvudet manade Pawee flickan att komma närmare.

Hannen kom in i grottan, och tittade frågande på scenen, men ingrep inte.

Barnet satte fingret mot munnen och sög i sig mjölken. Kröp närmare bröstvårtan och satte girigt munnen mot den. Smackande sög hon i sig varm dryck, och släppte inte den förrän hon rapade, och kurade ihop sig med slutna ögon.

Hannen visste inte vad han skulle göra. Smärtan från sonens död skar fortfarande genom honom då han såg sovplatsen som fortfarande syntes som en skugga under det nedfallna trädet. Pawee sov aldrig där numera, alltför sorgfylld och fylld av längtan.
Med tveksamma steg gick han fram till de andra och lade sig bredvid, slöt ögonen och sov snart tungt.

När de vaknade i gryningen låg barnet tätt mot Pawees stora muskulösa kropp och jollrade medan hon fundersamt drog med sina fingrar över tassarna på sin nya mamma.
Panterhonan slickade smeksamt hennes hand, och kurrade högt, medan hon lyckligt studerade sin make som såg tveksam ut. Cikadorna sjöng utanför, och djungeln vaknade sakta till liv. Vattenfallets brusande blandade sig med rytandet av rovdjur, och fåglar som kallade på sina partners.

Panterhonan rullade över på rygg, blottade sin mage, barnet rullade över på mage för att där nyfiket titta sig runt i världen. Det svarta håret var uppdraget i en liten tofs på huvudet, och på kroppen bar hon en liten röd klänning.Runt halsen bar hon en tunn guldkedja med ett litet hjärta på.

6 kommentarer:

  1. Snyggt berättat.

    Jag är inte insatt i turerna kring Vildsintantologin. Det kan ju vara så att du känner att du blivit sviken och illa hanterad i urvalsprocessen kring boken. Sådant händer tyvärr. Du fortsätta att skriva som du vill tänker och känner, tror och tror på eller anpassa dig och skriva sådant som du tror att andra kan acceptera.

    SvaraRadera
  2. Vilken historia! Reagerar på orden make och son.

    SvaraRadera
  3. tycker om, särskilt hur du beskriver pantrarna. bra bra bra

    SvaraRadera
  4. Intressant, lite Djungelboken eller Tarzan med kvinnlig huvudkaraktär....

    SvaraRadera
  5. Tack tack! Det är bra om du också skriver om ämnet i din blogg. Folk behöver fan förstå att de inte kan tvinga något på någon utan att få denne att må dåligt!

    SvaraRadera