Hat och en gnutta kärlek. Mitt pågående bok- och filmmanusprojekt

Mitt pågående manusprojekt nr 1:
Romantic-crime romanen Hat och en gnutta kärlek

Benjamin är trettiosju år när han blir gripen efter femton råa våldtäkter som eskalerat till mord. Charlie är trettionio och författarinna.
När förlaget skickar Charlie till fängelset för att skriva en biografi om Benjamin startar de något som är omöjligt att stoppa.

I skriftens spår kommer hemlighet på hemlighet upp och ingen är oskyldig.
En enkel fråga hade kunnat förhindra det som hände den lilla pojken.

Ideén till den här boken kom till mig via media. En liten artikel i en tidning som jag sparade i flera år och aldrig kunde få ur huvudet. Jag undrade ständigt vad som gjort Benjamin till seriemördare och hur han tänkte.
Driven av det har jag gjort grundlig research och läst massor av böcker.
På vägen har jag insett varför Benjamin gjorde det han gjorde, men har svårt att förstå dem runt honom.
Ett barn föds inte ont, eller?



12 maj 2011

TEMA Läger och återvinning

Andreas var topp tunnor rasande på sin mamma. ”Hur kan du ens tänka på att göra det? Morsan för i helvete…”
Det röda håret stod åt alla håll, och han kramade telefonluren så hårt att fingrarna vitnade. Kalsongernas gummiband var slappt, och de hade halkat ned delvis över rumpan. Andreas tittade sig runt i det något ostädade rummet, och registrerade en halväten pizza under ena byrån. ”Vadå nyttigt? Jag klarar mig själv, det vet du ju.”
Ur luren strömmade mammans italienska svordomar, och han log lite för sig själv väl vetande om att hon inte skulle kunna tvinga honom till någonting. Visserligen hade hon en gång för länge sedan tagit planet till Sverige enkom för att lära Andreas återvinningens sköna konst, men det hon nu hittat på slog alla rekord.
”Mamma, jag vet att du vill mitt bästa, men herregud, varför skall jag på ett läger för kärlekstörstande unga män? Sofia skulle bli jätteledsen om hon visste om dina planer.”

Andreas tittade på fotot på flickvännen som stod vid sängen. ”Varför kan du inte acceptera att jag älskar Sofia? En italiensk kvinna finns inte på min önskelista. I alla fall inte just nu. Mamma, snälla…ring nu den där förmedlingen och säg att jag fått förhinder. I värsta fall får du berätta sanningen.”

När Andreas lagt på luren suckade han tungt, och sparkade undan några ölburkar som stod på golvet. ”Om hon bara kunde ge upp, och fatta…”

Det ringde på dörren och han skyndade sig att öppna. Sofia lade sina armar runt hans kinder och lät sin mun vila mot hans läppar en lång stund. ”Oh vad jag längtat efter det här.” Hon drog lekfullt i hans kalsonger. ”Är det inte dags att du slänger de här? Hur gamla är de egentligen?”
Andreas log och drog av sig dem, sedan tog han hennes hand. ”Jag har ett förslag…”

3 kommentarer:

  1. <3 Vad ska man tro om läger för kärlekstörstande unga män?

    SvaraRadera
  2. Bra skrivet. Hoppas vi får läsa mer om Andreas & Sofia! :)

    SvaraRadera
  3. Ja vad ska man tro om något sådant? Skulle man vilja delta :-)? Kul skildring.

    SvaraRadera