Hat och en gnutta kärlek. Mitt pågående bok- och filmmanusprojekt

Mitt pågående manusprojekt nr 1:
Romantic-crime romanen Hat och en gnutta kärlek

Benjamin är trettiosju år när han blir gripen efter femton råa våldtäkter som eskalerat till mord. Charlie är trettionio och författarinna.
När förlaget skickar Charlie till fängelset för att skriva en biografi om Benjamin startar de något som är omöjligt att stoppa.

I skriftens spår kommer hemlighet på hemlighet upp och ingen är oskyldig.
En enkel fråga hade kunnat förhindra det som hände den lilla pojken.

Ideén till den här boken kom till mig via media. En liten artikel i en tidning som jag sparade i flera år och aldrig kunde få ur huvudet. Jag undrade ständigt vad som gjort Benjamin till seriemördare och hur han tänkte.
Driven av det har jag gjort grundlig research och läst massor av böcker.
På vägen har jag insett varför Benjamin gjorde det han gjorde, men har svårt att förstå dem runt honom.
Ett barn föds inte ont, eller?



10 maj 2011

TEMA Skriv om en oumbärlig pryl

Finns det något som du inte kan vara utan egentligen?
Alla prylar som ligger i hemmet undanstoppade i lådor, och alla porslinsfigurer, tavlor och gamla tivolivinster är ganska onödiga saker som egentligen bara tar onödig plats.

Jag bodde en gång i en lägenhet på 17 kvm och var tvungen att verkligen fnula på vad som var nödvändigt för mitt liv.

Eftersom jag var sambo skulle vi samsas om EN garderob, och fick då skänka bort alla kläder som inte användes. Böckerna däremot fick sin givna plats över garderoben i papplådor. Den stackars lilla träkonstruktionen bågnade, och dörren gick knappt att stänga, men aldrig i livet att jag gjorde mig av med mina gamla tummade pockets som jag läst en sisådär tre fyra gånger.

Datorer fanns inte på den här tiden, så jag skrev för hand i anteckningsböcker som lades på hög.

En natt började det brinna i vårt hus, och jag sprang runt som en yr höna för att samla ihop mina värdesaker. Ha, ha…det enda som var värt något var min plånbok, och ett par dyra cowboyboots som jag satte på mig.
Nu brann inte huset upp, och vi fick återvända efter några timmar.
Efter den dagen samlade jag mina anteckningsböcker i en gammalresväska under sängen.

Skulle samma sak hända idag vet jag exakt vad jag skulle hämta efter att barnen tagits ut. Min älskade vita laptop, extrahårddisken med fotona och mina dagböcker som jag skrivit sedan 9-årsåldern. Allt annat är förgängligt och inte oersättligt.

6 kommentarer:

  1. Tur på ett sätt att de viktigaste sakerna, foton och eget material, är sådant som går att säkerhetskopiera. Min mormor hade alla negativ i bankfack. Idag har vi webbhotell etc där vi laddar upp bilder, och back-up-skivor i bankfack?

    SvaraRadera
  2. "Fnula"? Kul ord. Roligt berättat, bra idé med resväskan.

    SvaraRadera
  3. Fotona förstås. Efter barnen.

    SvaraRadera
  4. planering är bra, ifalleratt. och visst vill man bevara sin minnen.

    SvaraRadera