Hat och en gnutta kärlek. Mitt pågående bok- och filmmanusprojekt

Mitt pågående manusprojekt nr 1:
Romantic-crime romanen Hat och en gnutta kärlek

Benjamin är trettiosju år när han blir gripen efter femton råa våldtäkter som eskalerat till mord. Charlie är trettionio och författarinna.
När förlaget skickar Charlie till fängelset för att skriva en biografi om Benjamin startar de något som är omöjligt att stoppa.

I skriftens spår kommer hemlighet på hemlighet upp och ingen är oskyldig.
En enkel fråga hade kunnat förhindra det som hände den lilla pojken.

Ideén till den här boken kom till mig via media. En liten artikel i en tidning som jag sparade i flera år och aldrig kunde få ur huvudet. Jag undrade ständigt vad som gjort Benjamin till seriemördare och hur han tänkte.
Driven av det har jag gjort grundlig research och läst massor av böcker.
På vägen har jag insett varför Benjamin gjorde det han gjorde, men har svårt att förstå dem runt honom.
Ett barn föds inte ont, eller?



16 februari 2012

TEMA att filma

"No, no not there. Come here.", säger den svartmuskige mannen och viftar mig mot sig och ställer fram en stol som jag försiktigt sätter mig på.
"If you just...",  fortsätter han och sätter sig i stolen bredvid och tar upp mina fötter i sitt knä. Med långsamma rörelser knyter mannen upp skosnörena och tar av mina skor, sedan masserar han dem.
"Nice?", frågar han och drar upp mitt ena byxben.
Fylld av obehag nickar jag och undrar när han skall komma till det jag kom hit för. Jag har tränat intensivt i flera veckor för att vara så bra jag bara kan. det var en svår text att lära sig, men jag var rätt övertygad om att den satt nu.
"Do you like to hear some good music?"
Jag nickar med huvudet, men vill helst av allt resa mig upp, slänga upp dörren och springa. Situationen är fullständigt absurd för tillfället.
Mannen smeker mina vader, trycker sin feta hand som har korvar till fingrar in under byxbenet och promenerar med två fingrar högre och högre upp.
När han närmar sig mitt innerlår flyttar jag mig bakåt på stolen som av av en händelse, och lägger äcklad min hand på hans axel. "When comes the filmmakers?"
Mannen möter inte min blick, bara flyttar sig närmare och tar ett hårt tag i min fot medan han om igen sticker in sin äckliga håriga, tjocka hand i mitt byxben.

Men nu tänker jag inte tåla mer, oavsett kontrakt med utlandslansering som han lovat. Jag känner hur handen närmar sig mitt knä, och han drar med pekfingret i små runda ringar på huden.
"No, this isn´t right.", säger jag på stapplande engelska. Händerna darrar och rösten bär knappt, men jag säger orden och hör samtidigt min kloka mors röst i huvudet. Låt aldrig någon göra något mot dig som du inte vill. Aldrig, aldrig, aldrig.
Mannen reser sig plötsligt upp, går fram till ett bord och tar upp en tunn bunt A4-ark. "This is your contract.", säger han och tystnar.
Jag drar ned byxbenet på plats, knyter min sko och går ut från rummet med huvudet högt.
Bakom mig river han argt sönder papperen medan han skriker en massa svordomar."Fuck you, idiot, this was your big chance your little fool. Everybody nows this is the way."

Utanför huset tar jag några djupa andetag och torkar tårarna som lurat sig ut.

2 kommentarer: