Hat och en gnutta kärlek. Mitt pågående bok- och filmmanusprojekt

Mitt pågående manusprojekt nr 1:
Romantic-crime romanen Hat och en gnutta kärlek

Benjamin är trettiosju år när han blir gripen efter femton råa våldtäkter som eskalerat till mord. Charlie är trettionio och författarinna.
När förlaget skickar Charlie till fängelset för att skriva en biografi om Benjamin startar de något som är omöjligt att stoppa.

I skriftens spår kommer hemlighet på hemlighet upp och ingen är oskyldig.
En enkel fråga hade kunnat förhindra det som hände den lilla pojken.

Ideén till den här boken kom till mig via media. En liten artikel i en tidning som jag sparade i flera år och aldrig kunde få ur huvudet. Jag undrade ständigt vad som gjort Benjamin till seriemördare och hur han tänkte.
Driven av det har jag gjort grundlig research och läst massor av böcker.
På vägen har jag insett varför Benjamin gjorde det han gjorde, men har svårt att förstå dem runt honom.
Ett barn föds inte ont, eller?



9 mars 2012

Arbetslös-dramaqueen-migrän-barn

God morgon!
Vaknar med migrän som sakta försvinner under tiden som jag förser ungarna med frukost, och försöker medla mellan mina dramaqueens som än gråter än skrattar.

Till min stora förvåning lyckas vi med konststycket att åka iväg halv åtta som vanligt, men då är stämningen något upprörd i bilen eftersom Razmus inte får sitta fram.

När vi kliver ur på parkeringen sätter Lilleman igång. Han ska ha en leksak med sig, alltså SKA HA till varje pris, och jag är stenhård.
Till slut tar jag helt sonika saken ifrån honom och lyfter ut mitt lilla hjärtegryn som är arg, så arg.

Ilskan försvinner så fort vi stängt bildörren, och vi går i samlad tropp till skola och dagis.
Känslan att gå med dem är fortfarande sådär pirrande lycklig. Jag brukar nypa mig själv ibland för att fatta att jag har tre underbara något busiga ungar.

När jag lämnat av Lilleman, pussat på honom sisådär tio, femton gånger, och pratat lite strunt med personalen, tar jag mitt pick och pack och åker till Hallunda, till arbetsförmedlingen.
Det är nämligen så att jag måste rapportera en gång i månaden hur det går med mitt jobbsökande. 
Behöver jag tala om att kurvan går brant nedåt? Det finns inga jobb för mig. Eller utbildningar som är okej för arbetsförmedlingen.
Nu när jag blir utkastad/utförsäkrad från A-kassan tänker jag inte längre vara med där, och tänker istället försöka få ett halvtidjobb som ledsagare till gamla och sjuka eller nåt.

Igår blev inte en enda rad skriven i manuset och jag hade nästan ångest då jag lade mig med blixtrande huvudvärk. Förbaskade skalle som vägrar samarbeta. 
Peter tror att jag måste ha starkare glasögon så jag ska kolla upp det idag hos Specsavers. Men jag vill ju inte ha glasögon på heltid trots att jag nog har behovet.
Operation kan jag tänka mig, men det kostar pluring, massor av pluring.

Nu är det dags att puffa, sedan stänga ned internet och jobba på manuset.
Ha en underbar fredag
Kram

1 kommentar:

  1. Linser?
    Jag alternerar mellan linser och glasögon och har gjort så de senaste decennierna.
    Operera vågar jag inte, fegis som jag är.

    Hoppas det löser sig med jobb, snart!
    Själv måste jag kasta iväg en krönika idag om ett ämne jag har svårt att relatera till - ofrivillig barnlöshet och adoption. Knepigt men spännande!
    Ha en bra dag.

    SvaraRadera