Hat och en gnutta kärlek. Mitt pågående bok- och filmmanusprojekt

Mitt pågående manusprojekt nr 1:
Romantic-crime romanen Hat och en gnutta kärlek

Benjamin är trettiosju år när han blir gripen efter femton råa våldtäkter som eskalerat till mord. Charlie är trettionio och författarinna.
När förlaget skickar Charlie till fängelset för att skriva en biografi om Benjamin startar de något som är omöjligt att stoppa.

I skriftens spår kommer hemlighet på hemlighet upp och ingen är oskyldig.
En enkel fråga hade kunnat förhindra det som hände den lilla pojken.

Ideén till den här boken kom till mig via media. En liten artikel i en tidning som jag sparade i flera år och aldrig kunde få ur huvudet. Jag undrade ständigt vad som gjort Benjamin till seriemördare och hur han tänkte.
Driven av det har jag gjort grundlig research och läst massor av böcker.
På vägen har jag insett varför Benjamin gjorde det han gjorde, men har svårt att förstå dem runt honom.
Ett barn föds inte ont, eller?



12 mars 2012

Sjukhusbesök-avgassystemet paj-internet sackar-is, massor av is

Hejsan!

Igår kväll klippte jag samtliga hundar, och barn plus Peter. Razzel krånglade lite i början, men lät sig mutas av en bit choklad och mitt prat om att han skulle bli skitsnygg i skallen.  
Lilla Zenta som varit en lurventuss blev plötsligt en liten söt fröken. Under all den där beige och svarta pälsen hittade jag en nougatfärgad sötnos.

När barnen lagt sig (och Peter sussade sött framför teven) smög jag ut till mitt lilla krypin som för närvarande är smockfullt av skrivarböcker, manusidee´r, manus, synonymböcker, och mycket annat. Se själv.



Klockan ringde fem imorse, och jag skulle ljuga om jag sa att jag studsade upp pigg som en mört.
Gick ut i skogen med vovvarna, och åkte än hit än dit på isen medan pannlampan vippade på min skalle. Det är ju fortfarande mörkt om mornarna.

Peter tog Raz och Zabine till skolan medan jag tuffade iväg klockan sex med Hampuz till sjukhuset. 
Han är kallad till synundersökning, och jag ville åka i god tid eftersom jag var lite osäker på vart vi skulle.

Hm...det var byggarbetsplats borta vid sjukhuset, och fanns inte tillstymmelse till parkering. Som tur var hittade jag ett alternativ och tog Lilleman i vagnen, satte på mig och honom varma kläder, och avslutade med lovikkavantar, för det blåste småspik ute.

När vi hittat fram såg jag att det skulle dröja ca 30 minuter innan vi fick komma in, så jag gav Hampuz ett papper att rita på, och själv läste jag några kapitel i boken TRE ENKLA REGLER finns inte.

Efter att vi fått komma in kollade en kvinna Hampuz syn med några olika maskiner, och jodå...visst ser han dåligt OCH skelar. 
Nu ska vi återkomma om några månader för att göra ytterligare tester, och få en noggrann bedömning.

På vägen hem svängde jag in på en bilverkstad för att undersöka hur allvarligt fel det är på min lilla pärla. 
När de hissar upp henne ser de att hela avgassystemet pajat, och behöver bytas ut akut.
Kostnad? 
Tretusensexhundra pix.
Inget roligt alls, men ett nödvändigt ont liksom mina nya glasögon som också brakade iväg. Jaha, då väntar jag på sak nummer tre. Det sägs ju att det alltid händer tre olyckor...

Vi åt mat, sedan ville Hampuz titta på Ninja Turtles, och jag skulle jobba på manus, kolla mejl mm

Solen skiner ute, och isen som jag inte är så bra kompis med, smälter sakta bort.
Vår gård och baksidan upp mot skogen är täckt av ett tjockt täcke av blank is.



Ha det gott!

1 kommentar:

  1. Ok.
    Tror jag förstår vad du menar!
    Kunde ha varit en behagligare start på veckan!
    Kram

    SvaraRadera