Jag skrev på manuset tills klockan två då cocacolan jag preparerat mig med inte hjälpte längre hur mycket jag än ville.
Zally återhämtar sig snabbt från operationen, men hatar tratten hon måste bära.
Hon har legat tätt intill mig hela natten, och på andra sidan låg Razmus. Eftersom jag var livrädd att skada henne låg jag halvvaken i stort sett hela natten med små sömnstunder då och då.
Razmus hade en armbåge som envist pekade mig i ryggen.
Peter drog klockan sex, och jag tog ut hundarna strax efter. Det regnade yttepyttelite, precis sådär att det vätte tyget på kläderna.
Efter frukost målade jag tjejernas naglar och satte mig i soffan med Zilla som morrar åt allt just nu. Jag trodde att hon skulle föda inatt, men tydligen dröjer det lite.
Igår kväll fick jag ett mejl från en tjej som i höst kommer ut med sin självbiografiska bok och ville att jag skulle göra ett filmmanus på den. Jag lovade att kika på det, och testskriva så att vi är i samma tanke.
Det där med att skriva filmmanus på någon annans manus är ganska känsligt. Den personen ser ju oftast sin text på ett visst sätt, och då gäller det att den som gör filmen ser det likadant, eller i alla fall i närheten av det.
Och det gäller att hitta en producent som är villig att lägga svett och tårar på manuset, skapa det konstverk som är omöjligt att stå emot.
Att skapa ett filmmanus tar cirka ett år. Nu pratar jag om ett bra sådant, inte något snabbfix med action in i varje ruta.
Idag ska jag kika efter jobb igen, och hoppas, hoppas att allt mitt slit till slut ändar i ett intressant och produktivt jobb som jag kan leva på. Det går inte att leva på 250 spänn i månaden, jag lovar. Även om regeringen inte tycker att jag ska ha mer. Att jag skulle ha sökt jobb då min lilla parvel var två år, eller ännu hellre börjat jobba då jag fött ut honom till vår numera kalla värld.
En professor som forskar om barns hälsa ansåg att ungar inte ska börja på dagis förrän de fyllt tre. han sa att barn behöver tryggheten att vara hos sina föräldrar tills dess, och påstod att det skadar barnet psykiskt att hamna i kitteln med barn på dagis som skriker för att överrösta varandra, och sällan hinner sitta och gosa i någons knä.
Professorn ansåg som jag att förskolan förvandlats till en förvaringsplats av små mirakel som inget hellre ville än vila i sin mammas eller pappas varma trygga famn.
Sug på den karamellen regeringen.
Egentligen är det så att jag sparat en massa pengar åt er.
I framtiden kommer förhoppningsvis inte våra barn att klottra, göra inbrott eller slå ned gamla tanter. De har lärt sig att kommunicera under normala former, vet att de är älskade och vad som är rätt och fel.
Nu säger jag hej då, och glider ut på marknaden där man inte får vara under trettiofem, men inte heller över, och ha erfarenhet som en femtioåring men inte ha rätt till mer lön än en nittonåring. Och du får absolut inte på några villkor ha barn eller vilja ha barn.
DÅ får du jobb direkt.
Ha en bra dag
Kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.