Hat och en gnutta kärlek. Mitt pågående bok- och filmmanusprojekt

Mitt pågående manusprojekt nr 1:
Romantic-crime romanen Hat och en gnutta kärlek

Benjamin är trettiosju år när han blir gripen efter femton råa våldtäkter som eskalerat till mord. Charlie är trettionio och författarinna.
När förlaget skickar Charlie till fängelset för att skriva en biografi om Benjamin startar de något som är omöjligt att stoppa.

I skriftens spår kommer hemlighet på hemlighet upp och ingen är oskyldig.
En enkel fråga hade kunnat förhindra det som hände den lilla pojken.

Ideén till den här boken kom till mig via media. En liten artikel i en tidning som jag sparade i flera år och aldrig kunde få ur huvudet. Jag undrade ständigt vad som gjort Benjamin till seriemördare och hur han tänkte.
Driven av det har jag gjort grundlig research och läst massor av böcker.
På vägen har jag insett varför Benjamin gjorde det han gjorde, men har svårt att förstå dem runt honom.
Ett barn föds inte ont, eller?



28 april 2012

TEMA Uppvakta

I samma sekund som jag såg fågeln i kikarsiktet, och placerade fingret på avtryckaren fladdrade två citronfjärilar förbi. De dansade i luften, flög uppåt och nedåt, och i cirklar. Rörelsen tog hela min uppmärksamhet, och när jag tittade i siktet igen var fågeln borta.

Så här var det ofta. Ibland funderade jag på om djuren hade en överenskommelse sinsemellan för att klara sig från att bli dödade. Det kanske var vi som var den svaga i länken? Vi människor trodde att med vapnen kom makten, men till syvende och sist så var det samarbetet som gjorde att man överlevde.

Efter massor av år hade vi inte kommit längre än att vi använde kläder, och bosatte oss i stora hus, så långt från varandra som det gick, medan djuren fortfarande var "nakna" som naturen skapade dem, och bodde tätt ihop. Vem var smartast?

Under tiden jag funderade på detta tuggade jag på ett grässtrå som stod vilset ute i skogen. På det kom en myra gående.
Jag tänkte först skaka grässtrået så att den ramlade av, men besinnade mig och sänkte strået till marken där myran helskinnad klev av.
Stärkt i min tro att vi var den svaga länken beslöt jag mig för att sälja vapnen jag ägde, och bli en bättre människa. Från och med nu skulle jag värna om allt runt mig, istället för att förstöra.

När jag gick hemåt över åkrarna som bonden precis hade tröskat såg jag två fjärilar dansa framför mig. Det såg nästan ut som en glädjedans.


3 kommentarer:

  1. Fin text, insiktsfullt.

    SvaraRadera
  2. Bra text. Den får mig att tänka på berättelsen, som nog lästes i skolan när jag gick där, om Vinden och Solen, som kämpade om vilken av dem som kunde få en promenerande man att ta av sig sin jacka. Den ene av dem använde våld, den andra kärlek.

    SvaraRadera