Hat och en gnutta kärlek. Mitt pågående bok- och filmmanusprojekt

Mitt pågående manusprojekt nr 1:
Romantic-crime romanen Hat och en gnutta kärlek

Benjamin är trettiosju år när han blir gripen efter femton råa våldtäkter som eskalerat till mord. Charlie är trettionio och författarinna.
När förlaget skickar Charlie till fängelset för att skriva en biografi om Benjamin startar de något som är omöjligt att stoppa.

I skriftens spår kommer hemlighet på hemlighet upp och ingen är oskyldig.
En enkel fråga hade kunnat förhindra det som hände den lilla pojken.

Ideén till den här boken kom till mig via media. En liten artikel i en tidning som jag sparade i flera år och aldrig kunde få ur huvudet. Jag undrade ständigt vad som gjort Benjamin till seriemördare och hur han tänkte.
Driven av det har jag gjort grundlig research och läst massor av böcker.
På vägen har jag insett varför Benjamin gjorde det han gjorde, men har svårt att förstå dem runt honom.
Ett barn föds inte ont, eller?



13 augusti 2012

Redigering dag och natt

Igår åkte ju Peter iväg med barnen för att jag skulle få skrivro.

Och nog blev det skriva av alltid. 
Nu har jag nått upp till det aktningsvärda talet 268 sidor av 303, eller om man ska tala tecken, 584 961 inklusive blanksteg. 
Men mer darlings ska slaktas, så lite mindre blir det nog.

Rita kom hit igår, och blev kvar hela kvällen. Vi käkade kräftor som legat i alldeles för salt vatten, men trots det smakade gott.

När jag och Peter ska lägga oss ser jag att en känd film startar på teven, American gigolo med läckra Richard Gere. Jag fastnar, och inser att filmen är fantastisk på många sätt. Kika bara på hur den är gjord. Alla vinklar som tagits för att få fram det sensuella och vackra.

Jag somnar efter ett tag, men vaknar och kryper till kojs. Peter däremot ser slutet, och kommer lite senare.
"Hur slutade den?" mumlar jag inifrån kudden. 
"Han blev fri. Kvinnan gav honom alibi", säger han, och lägger sig på andra sidan Razmus som ligger mitt i sängen.

Nästa gång jag vaknar är klockan sex, och mobillarmet ringer.
Släpar mig upp ur sängen, och stänger av det, går på toa, släpper ut katten, tittar på datorn, och lägger mig igen. Det är sista dagen jag har sovmorgon. Imorgon börjar allvaret igen, med tidiga mornar, packning av ryggsäckar, och trötta barn som ska till skolan. 
Den här veckan är det "bara" fritis som gäller. En invänjningsperiod helt enkelt. 

Nu har jag tagit ut hundarna, och ska alldeles strax gå på manuset igen. Snart, snart kan jag läsa det i sin helhet.

Ha en härlig dag
Kram

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar