Hat och en gnutta kärlek. Mitt pågående bok- och filmmanusprojekt

Mitt pågående manusprojekt nr 1:
Romantic-crime romanen Hat och en gnutta kärlek

Benjamin är trettiosju år när han blir gripen efter femton råa våldtäkter som eskalerat till mord. Charlie är trettionio och författarinna.
När förlaget skickar Charlie till fängelset för att skriva en biografi om Benjamin startar de något som är omöjligt att stoppa.

I skriftens spår kommer hemlighet på hemlighet upp och ingen är oskyldig.
En enkel fråga hade kunnat förhindra det som hände den lilla pojken.

Ideén till den här boken kom till mig via media. En liten artikel i en tidning som jag sparade i flera år och aldrig kunde få ur huvudet. Jag undrade ständigt vad som gjort Benjamin till seriemördare och hur han tänkte.
Driven av det har jag gjort grundlig research och läst massor av böcker.
På vägen har jag insett varför Benjamin gjorde det han gjorde, men har svårt att förstå dem runt honom.
Ett barn föds inte ont, eller?



15 augusti 2012

Trädgård-stickiga krusbär och ledsna jordgubbar

Jaha, så var ännu en dag förbi.

Idag var jag barnledig, men hade vissa besvär att få in Zabine på fritis. Hon grät åt allt.

Men till slut kom jag iväg. Tyvärr krånglar servon på bilen så att jag får slita som en hund för att ratta bilen, men efter x antal kilometer lossnade det.

Hos min kund hade gräset redan växt högt och krävde klippning. Jag började med det, och fortsatte sedan med att ta väck krusbärsbuskarna som ynglat av sig så det bildats ett snår av taggiga buskar.
Det gör ju så helskotta ont när taggarna sticker en.

Slutresultatet av rensningen där ser du här under. Vips så har hon fått ett mysigt hörn där kaffet med fördel kan avnjutas.

Då var det dags att ge sig på nässlorna som stod midjehöga på andra sidan stenen, närmast huset.
Jag erkänner att jag inte var speciellt glad åt att slåss med dem, men vad skulle jag göra? Någon måste ta bort dem, och denna någon var jag.

Med trimmern i högsta hugg närmade jag mig ståndet, och beredde mig på det värsta.
Men...det gick galant. Trimmern högg dem i småbitar, och det enda missödet var en liten bit som hamnade på min vad och brände mig. Aj, aj...snabbt på med Salubrin.

Efter några minuter lade sig smärtan och jag kunde fortsätta.

Den gamla jordgubbstunnan var fylld av allehanda insekter och växter, men fick expresshjälp till soptippen. Det är en väldigt smart konstruktion, men alldeles för liten. Gör den i dubbla storleken så blir den perfekt. Tanken var att vi skulle snickra till en sådan, men...nä...vi jobbar för mycket.

När jag tog en snabbkik bakom muren hittade jag det här:

Den här madamen har tagit över allt där bak. Åkervindan växer in i buskar, täcker jorden med sina nästan limegröna armar, och omfamnar träden. Hon är vacker, men lömsk.
Jag ryckte bort det som växt in i buskarna, och lät resten vara kvar. 

Nu ska jag fortsätta redigeringen av mitt manus, sedan sova en stund.

Godnatt vännen
Kram










Inga kommentarer:

Skicka en kommentar