Hat och en gnutta kärlek. Mitt pågående bok- och filmmanusprojekt

Mitt pågående manusprojekt nr 1:
Romantic-crime romanen Hat och en gnutta kärlek

Benjamin är trettiosju år när han blir gripen efter femton råa våldtäkter som eskalerat till mord. Charlie är trettionio och författarinna.
När förlaget skickar Charlie till fängelset för att skriva en biografi om Benjamin startar de något som är omöjligt att stoppa.

I skriftens spår kommer hemlighet på hemlighet upp och ingen är oskyldig.
En enkel fråga hade kunnat förhindra det som hände den lilla pojken.

Ideén till den här boken kom till mig via media. En liten artikel i en tidning som jag sparade i flera år och aldrig kunde få ur huvudet. Jag undrade ständigt vad som gjort Benjamin till seriemördare och hur han tänkte.
Driven av det har jag gjort grundlig research och läst massor av böcker.
På vägen har jag insett varför Benjamin gjorde det han gjorde, men har svårt att förstå dem runt honom.
Ett barn föds inte ont, eller?



8 september 2012

Releasefest för Pebbles Karlsson Ambrose-

Morgonen började redan sex då hundarna ville ut. Med ögonen fulla av grus tog jag mig från sängen till altanen och tryckte ned fötterna i stövlarna.
Kroppen värkte efter allt jobb i veckan, och faktiskt...stillasittandet på appkursen. Mina höfter är lite dåliga efter foglossningen fortfarande.

När jag kom in satt barnen i rad i soffan, tittandes på teve.

Jag dukade för frukost, och klädde på mig plus samtliga smågnuttar. Ringde Susanna för att boka tid, och hoppade in i min bil.

I Tumba såg jag på skylten att pendeln skulle gå om bara några få minuter, och sprang...fram till dörrarna, uppför trapporna, genom spärren, och nedför trapporna...och såg på skyltarna att det var tretton minuter försenat.
Flåsande insåg jag att min kondition var usel, riktigt urdålig, och bestämde mig för att börja träna så fort redigeringen är klar.

Sanna mötte mig vid medborgarplatsen i stan där jag såg flera narkomaner, och andra lustiga figurer som kurade. Det kändes underligt att passera dessa spillror, och inse att förfallet där inne var megastort. jag bodde ju trots allt på söder för ett tiotal år sedan, och då...var det inte lika illa...eller? Såg jag det inte?

Susanna och jag gick ner mot stan, och gick in på ett fik där jag köpte en ost och skinkmacka för ÅTTIOFEM spänn...puh...jag höll god min, men hjärnan funderade på om jag var alldeles galen.
På Vasagatan köpte jag en macka för nitton kronor i förrgår.
Tyvärr hade de lagt senap i mackan, och förstört den alldeles, men...jag tuggade snällt i mig den, och belönades med ett leende från servitrisen.

Nåja, vi hade trevligt, och servicen var riktigt, riktigt bra med en ung tjej som var så extrem trevlig och serviceminded att jag hade anställt henne på studs om jag kunnat.
Service är svår att hitta nuförtiden. Oftast är det tuggummituggande låtsasblondiner som pratar i telefonen som står bakom disken i butikerna, eller äldre madamer som höjer ögonbrynen då jag tilltalar dem.

Det var dags att gå till Folkuniversitetet för att delta i Pebbles Ambrose Karlssons releaseparty av boken Jag vet inte var psykoser kommer ifrån
Jag vet inte var psykoser kommer ifrån

Det här är en helt fantastisk bok, och jag har varit med från början då Pebbles fick ide´n. 
Första gången jag läste manuset grät jag flera gånger. Hon är så vansinnigt modig som skriver den här boken.

Men det är inte bara Pebbles som är begåvad. Hennes dotter Hanna har gjort omslaget, och...sjunger fantastisk, vilket vi fick höra flera gånger. Hanna ska för övrigt rita en logga till mitt förlag som heter RaZaHa förlag, och jag tänker även försöka få förlaget som vill ha mitt manus Hat och en gnutta kärlek att använda sig av omslagsteckningen hon ritar åt mig.

Pebbles fick många besök, och skrev autografer till alla som fick hennes bok.
Efter några timmars minglande gick jag och Susanna hemåt.

Vi stannade och åt en glass på en italiensk restaurang, sedan åkte jag hem.

Regnet skvalade i Tumba, och följde mig hela vägen hem där grabbarna just lagt ihop alla verktyg och gjort kväller.

Ikväll har jag jobbat med min app, och min hemsida. Båda växer sakta, sakta.
Förhoppningsvis hinner jag redigera inatt också.
Godnatt med dig
Kram

2 kommentarer:

  1. Hallo där! ja det var längesedan. Jag läser puffarna o sen blir det inte så mkt mer. Men jag har följt dej så pass att jag ser att du har ett hektiskt liv, fast ett kul liv så klart,annars skulle det ju aldrig gå.
    Hinner du någon gång varva ner o andas o känna? Jag har ju själv levt i 180 men den tiden är förbi, här gäller det att hela tiden känna efter så jag inte förlorar mej själv igen. Så jag ville bara säj var rädd om dej i tid!
    Men du den där boken du skriver om verkar jätteintressant. Jag jobbar ju med dessa tjejer, psykoser och missbruk, o det är svårt. Jag ska ta med det här till dom som bestämmer på jobbet, annars ska jag köpa den själv, trots existensminimum.
    Kram kram o som sagt glöm inte andas*B* tänker på dej med jämna mellanrum.

    SvaraRadera
  2. Hej
    Jodå jag andas, och vet att trädgårdssäsongen snart är över
    Det är underbart att vara egen, men samtidigt kräver drt met av en själv
    Ha det gott
    Kram

    SvaraRadera