Hat och en gnutta kärlek. Mitt pågående bok- och filmmanusprojekt

Mitt pågående manusprojekt nr 1:
Romantic-crime romanen Hat och en gnutta kärlek

Benjamin är trettiosju år när han blir gripen efter femton råa våldtäkter som eskalerat till mord. Charlie är trettionio och författarinna.
När förlaget skickar Charlie till fängelset för att skriva en biografi om Benjamin startar de något som är omöjligt att stoppa.

I skriftens spår kommer hemlighet på hemlighet upp och ingen är oskyldig.
En enkel fråga hade kunnat förhindra det som hände den lilla pojken.

Ideén till den här boken kom till mig via media. En liten artikel i en tidning som jag sparade i flera år och aldrig kunde få ur huvudet. Jag undrade ständigt vad som gjort Benjamin till seriemördare och hur han tänkte.
Driven av det har jag gjort grundlig research och läst massor av böcker.
På vägen har jag insett varför Benjamin gjorde det han gjorde, men har svårt att förstå dem runt honom.
Ett barn föds inte ont, eller?



28 oktober 2012

TEMA Småsaker

"Det är ingen ide`mamma, jag fattar inget ändå", mumlar Lisa och slänger matteboken på golvet. "Bränn upp den så jag slipper se eländet."
"Hallå där lilla gumman. Pappa och jag kan hjälpa dig. Berätta bara hur man räknar talet."
Lisa skrattar uppgivet och tar upp boken med en djup suck. "Det är ju det jag inte kan. Hur mycket läraren än försöker, så fattar jag inte vad han säger. Det låter som kinesiska i mina öron."
Hon stoppar ned boken i skolväskan, drar igen dragkedjan, och släpper ned väskan på golvet framför fötterna. "Jag kommer att få gå om den här klassen, jag vet det."
"Inte då...vänta så ska jag hämta pappa. Han kan det mesta."

En liten stund senare sitter Lisa vid bordet med Gustaf som kliar sig i huvudet. "Nä du gumsan, jag fattar banne mig inte ett dugg av det här. Du kanske skulle gå en sommarkurs i matte? Visst finns det sådana på er skola?"
Nu har Lisa fått nog, och känner hur gråten sitter i halsen. "S...s...sommarkurs? Men pappa...jag vill vara ledig. Förresten så ska jag sommarjobba på cafeét."
Gustaf tar hennes ansikte mellan sina händer, och säger med allvar i rösten: "Det handlar om din framtid hjärtat. Din framtid, inte min. Om du inte klarar av det här måste jag prata med din lärare, och om hon inte inser allvaret i det hela fortsätter jag till rektorn."
Lisa lutade sig mot hans axel och grät.
"Det är inga småsaker vi talar om gumman. När du slutar skolan börjar allvaret. Det är bara två år dit, och jag hoppas du förstår att det krävs förändring?"
Lisa nickade sakta.
"Är vi överens då?"
"Mm...jag lovar att prata med Sonja. Evald i vår klass är duktig...jag...jag kanske kan fråga honom...?
"Det låter som ett bra förslag", sa Gustaf och blinkade åt hustrun. "Prata med honom. Jag betalar gärna för hjälpen."

2 kommentarer:

  1. Det var inga småsaker det. Kul att se dig igen.

    SvaraRadera
  2. Inga småsaker som sagt. Kul att du är tillbaka.

    SvaraRadera