Hat och en gnutta kärlek. Mitt pågående bok- och filmmanusprojekt

Mitt pågående manusprojekt nr 1:
Romantic-crime romanen Hat och en gnutta kärlek

Benjamin är trettiosju år när han blir gripen efter femton råa våldtäkter som eskalerat till mord. Charlie är trettionio och författarinna.
När förlaget skickar Charlie till fängelset för att skriva en biografi om Benjamin startar de något som är omöjligt att stoppa.

I skriftens spår kommer hemlighet på hemlighet upp och ingen är oskyldig.
En enkel fråga hade kunnat förhindra det som hände den lilla pojken.

Ideén till den här boken kom till mig via media. En liten artikel i en tidning som jag sparade i flera år och aldrig kunde få ur huvudet. Jag undrade ständigt vad som gjort Benjamin till seriemördare och hur han tänkte.
Driven av det har jag gjort grundlig research och läst massor av böcker.
På vägen har jag insett varför Benjamin gjorde det han gjorde, men har svårt att förstå dem runt honom.
Ett barn föds inte ont, eller?



18 november 2012

Mac Air-en gåva från tekniken till författare och andra skrivsignal

Så sitter jag äntligen här.
Med min lilla nya sötnos i knäet.
Hon lyser och visar bokstäverna likt ett tivoli. Det är underligt nog ännu lättare att skriva på Air än på Mac Pro årgång 2010. 
Jag försöker på kort tid lära mig så mycket jag kan om hur hon fungerar, för naturligtvis måste en så vacker och fantastisk maskin vara en hon.

Barnen har äntligen somnat efter att ha jobbat stenhårt på att överträffa varandra både röstmässigt och i antal bus.
Vid middagsbordet hade jag tre egna och två besökande barn, så det var full rulle.
När ungarna somnat blir det som ett vakuum i rummen. På något sätt både njuter jag av tystnaden, och saknar de mjuka armarna som brukar dyka upp i tid och otid under dagen.
Det är mycket kärlek mitt i turbulensen.
Ibland tänker jag på det som kommer sedan...då jag och Peter sitter ensamma i vårt stora hus, medan busungarna är ute på bygden och flirtar eller leker med jämnåriga.
Den här tiden är så kort...barn växer alldeles för fort.
Kläderna blir för små, ordförrådet växer på gott och ont, viljan växer, och de blir sakta självständiga små individer som sliter ur mitt hjärta då de lämnar mig.

Att bli mamma så sent som mig (jag var 43 år då sista poppade ut) är bra. Jag har levt ut mina sinnliga lustar, och landat i mig själv, står tryggt på jorden med båda fötterna riktade framåt.

Under kvällen har jag kikat på olika skrivprogram på Appstore, men det lutar åt att jag trycker in word på den här maskinen också. Jag gillar att bygga ord i det, och är van att använda programmet.

En elak bacill har invaderat mitt bröst så nu är jag hes och hostar illa. varje gång jag blir förkyld händer samma sak. Det är som att det sitter en illasinnad magnet inuti kroppen som drar till sig bacelluskerna och placerar dem på stämbanden.

I morgon blir jag nog hemma om jag inte mår bättre. Min kund får vänta några dagar. Vore synd att smitta henne. 
Barnen hostar och harklar sig, men verkar klara matchen bättre än mig.
Återstår att se om Lilleman är okej i morgon bitti.

Nu ska jag redigera manuset igen.
Ha det gott
Kram


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar