Hälsingland-Antarktis dör-novellskrivande

Måndagmorgon och vaknar hemma i min egen säng igen.

Katten stryker sig kurrande mot min hand som sticker av att Lilleman legat på den. Hundarna ligger runt mig och gör så att jag svettas. 

Men det är så skönt att ha kommit hem till vårt eget hus och våra egna sängar.

Det är roligt att resa bort. Ett litet tag. Några dagar sådär.

Men att komma hem igen känns alltid lika härligt.

Idag är sista lovdagen för barnen. Det är kallt och grått ute och rätt kyligt i huset som stått tomt i tre dagar. Vi har nämligen varit i Hälsingland och hälsat på mina föräldrar och min lillasyster.

Vi har pratat hela nätterna ända in på morgonen och promenerat med hundarna på knarrande snö.

På köpet har jag fyndat saker på affärer och ännu en gång insett att ordspråket, borta bra-hemma bäst stämmer.

Jag är en hemmakatt, det bara är så. 

Jag hade med mig datorn, men hann inte skriva en enda rad. Däremot har jag laddat in spel i barnens plattor och insett att några krigsspel kommer det inte att bli för våra barn. Skitsamma om kompisarna har det. Jag tycker det verkar helt kokobello att sitta och skjuta ihjäl (döda) andra människor.

Det känns obehagligt när barnen sitter och skriker "DÖDA HONOM", med falsettröster.

Tittade du på filmen om Antarktis, på Kunskapskanalen igår? En jätteintressant och skrämmande film om hur isen där borta smälter alldeles för fort och ökar havsnivån dramatikartat. Om några år har vi inga  öar kvar, i alla fall inte de där som ligger bara en bit ovanför vattenytan.

Isbjörnarna får det svårare och svårare att överleva, och valrosshonorna som brukar ligga på isen med sina ungar får panik och klämmer ungarna när de måste ligga på någon liten ö istället.

Isen som i vanliga fall reflekterar värmen från solen, ersätts sakta av öppet vatten som absorberar värmen och smälter isen som fortfarande finns kvar. Vilket resulterar i att stora block is bryts loss, kilometerstora flak som sträcker sig en kilometer ned i vattnet.

Vad är det vi gör med vår värld? tänker jag då jag tittar på det och läser texten högt för barnen som faktiskt verkar intresserade. 

Idag ska vi pyssla med vårt älskade hus, hämta ved och ta reda på alla kläder vi haft med oss.

I morgon är det tisdag och barnen börjar skolan igen.

Jag har börjat en novellkurs som Jenny Bäfving skickat mig och ska fortsätta med den andra skrivkursen också.

Appkursen jag gick i höstas ska återupplivas och webbskolan jag gick kommer också att gås igenom. Full rulle alltså.

Sedan har jag ju ett manus att redigera. Det får jag inte glömma.

Nu ska jag läsa Året runt, Hemmets journal, Allas, Allers och Hemmets veckotidning, för att lära mig strukturen i noveller som antagits.

Jag har redan fuskat och sett att en del verkar så förbaskat dåligt skrivna att jag undrar om författaren tror att läsarna är dumma i huvudet. Det är stavfel, syftningsfel, upprepningar, ingen dramatik och flera andra brister.

Ha en underbar dag