Hat och en gnutta kärlek. Mitt pågående bok- och filmmanusprojekt

Mitt pågående manusprojekt nr 1:
Romantic-crime romanen Hat och en gnutta kärlek

Benjamin är trettiosju år när han blir gripen efter femton råa våldtäkter som eskalerat till mord. Charlie är trettionio och författarinna.
När förlaget skickar Charlie till fängelset för att skriva en biografi om Benjamin startar de något som är omöjligt att stoppa.

I skriftens spår kommer hemlighet på hemlighet upp och ingen är oskyldig.
En enkel fråga hade kunnat förhindra det som hände den lilla pojken.

Ideén till den här boken kom till mig via media. En liten artikel i en tidning som jag sparade i flera år och aldrig kunde få ur huvudet. Jag undrade ständigt vad som gjort Benjamin till seriemördare och hur han tänkte.
Driven av det har jag gjort grundlig research och läst massor av böcker.
På vägen har jag insett varför Benjamin gjorde det han gjorde, men har svårt att förstå dem runt honom.
Ett barn föds inte ont, eller?



13 april 2013

Regn-plåtjobb och isiga trappor-strömavbrott

Som vanligt satt vi uppe tills det var tidig gryning i morse. Jag redigerade mitt manus medan Peter tittade på teven.
Klockan tre gick jag och la mig medan han stannade kvar uppe.
En timme senare väcktes jag av en upprörd Peter. "Strömmen har gått", sa han och skakade mig. "Det är helt svart."
Jag var helt borta och fattade först inte vad han dillade om. Långsamt förstod jag  vad som hänt och ryckte på axlarna: "Det spelar väl ingen roll. Vi ska ändå sova."
"Men fattar du inte?", sa han och skakade mig igen. "Kylarna är också strömlösa."
"De klarar sig nog några timmar", muttrade jag och längtade efter John Blunds sällskap. "Vi fixar det imorgon."
"Det regnar ute. Jättemycket, fortsatte han och satte sig på sängen. "Jag går upp och kollar taket."
"Har du kollat om det är svart hos grannarna också", muttrade jag och drog täcket över huvudet.
"Alla sover ju"
"Ja just det", sa jag och reste mig upp. Drog upp rullgardinen och tittade ut genom fönstret. "Det är svart hos alla", sa jag och hasade tillbaka till sängen, puttade undan Zabine som invaderat min sovplats och drog Lilleman bort från kanten där han riskerade att trilla ned."Godnatt."
"Jag kollar taket. Om pappen läcker kan det komma in vatten", sa Peter och drog på sig jackan.
När han gått ut låg jag och hörde honom gå uppför stegen och trampa runt på taket en stund, men somnade innan han kom tillbaka in. Jag var dödstrött.

Några timmar senare segade jag mig upp ur sängen och hörde att tre troll satt ute i vardagsrummet och spelade på sina surfplattor.
Efter en mycket god frukost gick jag och Peter ut för att bära plåten till huset. Tungt, otympligt och blött. För naturligtvis regnade det. Att pulsa i snö och halkiga trappor med en fyrameters plåt på axeln är inget jag rekommenderar. Handskarna blev så våta att de gick att vrida ur. Regnbyxorna gjorde så att det kändes som om jag satt på en het spisplatta hela tiden och svetten dröp om oss båda när vi fem och en halv timme senare hade rensat de sk häckarna på plåt.

Det var dags för käk och efteråt tänkte vi påbörja plåtningen, men...tre ungar gjorde så att vi omvärderade beslutet.

Ikväll har jag laddat hem flera stava-spel, matte-spel och språk-spel(engelska) till samtliga ungar. På vägen hittade jag en app som hjälper mig i mitt skrivande. Återkommer om det när jag testat den.

Nu ska jag packa ihop internet och påbörja redigerandet igen.
Ha en underbar kväll

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar