Hat och en gnutta kärlek. Mitt pågående bok- och filmmanusprojekt

Mitt pågående manusprojekt nr 1:
Romantic-crime romanen Hat och en gnutta kärlek

Benjamin är trettiosju år när han blir gripen efter femton råa våldtäkter som eskalerat till mord. Charlie är trettionio och författarinna.
När förlaget skickar Charlie till fängelset för att skriva en biografi om Benjamin startar de något som är omöjligt att stoppa.

I skriftens spår kommer hemlighet på hemlighet upp och ingen är oskyldig.
En enkel fråga hade kunnat förhindra det som hände den lilla pojken.

Ideén till den här boken kom till mig via media. En liten artikel i en tidning som jag sparade i flera år och aldrig kunde få ur huvudet. Jag undrade ständigt vad som gjort Benjamin till seriemördare och hur han tänkte.
Driven av det har jag gjort grundlig research och läst massor av böcker.
På vägen har jag insett varför Benjamin gjorde det han gjorde, men har svårt att förstå dem runt honom.
Ett barn föds inte ont, eller?



18 maj 2013

Trädgård-busiga barn-eurovisioncontest

Idag och igår har jag jobbat stenhårt med att renovera en trädgård. Jag har faktiskt legat på knä och dragit upp tjugocentimeterlånga grässtrån som klistrat sig mot marken. Och detta har skett för hand.
Det har varit svettigt och jobbigt men resultatet är glimrande och en av anledningarna att jag älskar mitt jobb. Peter har assisterat och klippt häcken som jag inte klarar av.

Efter jobbet for jag till en potentiell kund för att prata, men...två busiga(läs bråkiga) barn ställde till det. Jodå, jag pratade med kunden, eller...försökte, för det var svårt att höra något. Razmus jagade Hampuz och snodde hans keps varvid Lilleman gallskrek och grät.
Det blev en snabb diskussion om vad som skulle göras på hennes tomt.
Behöver jag säga att jag var arg? 
När Peter skulle köra hem åker han med vilje åt fel håll och skrattar åt mig då jag hytter med näven åt honom. Jäkla karl.

Jag kör om honom och gasar på tills jag når Vårsta där Zabine är hos en kompis. Ha, ha... där träffar jag  kompisens mamma och öser mitt missnöje över henne.
"Sätt dig ned och ta en kaffe", säger hon och skrattar. "Barn kan göra en galen."
Jag skakar på huvudet och sneglar på klockan som är kvart i åtta. "Nä, jag ska hem och kika på eurovision, men tack."

Nu sitter jag i soffan och lyssnar på de som sjunger. Ser en riktig goding från Azerbaijan, men annars verkar det vara idel ljushåriga donnor som sjunger halvbra.
Favorit? Nja...inte än.
Ha en härlig kväll min vän.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar