Hat och en gnutta kärlek. Mitt pågående bok- och filmmanusprojekt

Mitt pågående manusprojekt nr 1:
Romantic-crime romanen Hat och en gnutta kärlek

Benjamin är trettiosju år när han blir gripen efter femton råa våldtäkter som eskalerat till mord. Charlie är trettionio och författarinna.
När förlaget skickar Charlie till fängelset för att skriva en biografi om Benjamin startar de något som är omöjligt att stoppa.

I skriftens spår kommer hemlighet på hemlighet upp och ingen är oskyldig.
En enkel fråga hade kunnat förhindra det som hände den lilla pojken.

Ideén till den här boken kom till mig via media. En liten artikel i en tidning som jag sparade i flera år och aldrig kunde få ur huvudet. Jag undrade ständigt vad som gjort Benjamin till seriemördare och hur han tänkte.
Driven av det har jag gjort grundlig research och läst massor av böcker.
På vägen har jag insett varför Benjamin gjorde det han gjorde, men har svårt att förstå dem runt honom.
Ett barn föds inte ont, eller?



13 maj 2013

Trasigt tak och envis luftrörskatarr

Inatt sov jag inte ett dugg. Istället låg jag och räknade timmarna. Tittade på de röda siffrorna på klockan med jämna mellanrum. Behöver jag säga att natten var extremt lång? Min kissekatt kom och lade sig kurrande vid mitt ansikte. Det var som om hon kände på sig att jag mådde dåligt. Om inte annat hörde hon hur jag hostade. Gång på gång på gång.

I morse bestämde jag mig för att strunta i att jobba och istället hjälpa Peter med ett jobb. Nej, inget riktigt jobb, bara lite hissning av plåt, sedan skrev jag på datorn. Tyvärr jävlades solen med mig och fixade blänk på skärmen som var irriterande.
Nåväl, när vi var klara med taket åkte vi i ilfart till en restaurang som var stängd. Vidare till en annan, som också var stängd. Jag var så kissnödig att det sved i magen och hungerkurrandet fyllde bilen då vi äntligen hittade en öppen restaurang. En smed hade flyttat in i min skalle och bedrev tortyr.
Min kund hade ringt under dagen. Hon var förtvivlad för taket hade spruckit. Jo, det är sant. Taknocken hade ruttnat och pappen som legat ovanpå var puts väck. Min lilla stackars tant hade inte sovit en blund av oro.
Peter och jag åt maten vi tagit med oss, och vallade hundarna, sedan klättrade vi upp för att tillfälligt täcka hålet med en stor grön presenning. Underligt nog var det nästan vindstilla på marken, men blåste nästan stormvindar på taket. Vi fäste den under tegelpannorna och klev ned.

Efter att jag hämtat barnen och bjudit dem på glass for jag och småskruttarna hemåt medan Peter stannade kvar för att ha samtal om Lilleman.
Resultat? Jodå, han leker bra, men äter sämre. Tyvärr har han ersatt tecknandet med att bara leka med de andra. Han ritade väldigt mycket förut.
Jag åkte ju hem innan Peter och planterade min ros jag fick av P igår. Den var så vacker, och doftade gudomligt. När jag ändå var igång började jag gräva i landet och rensa ogräs. Av en händelse såg jag några skott från en buske som jag flyttade till ett bättre ställe. På icabutiken hade jag inhandlat ex antal stora jordgubbsplantor som man hänger upp. Myrorna ska inte få en enda gubbe. Förra året tog de alla. Grr.

Efter kvällsmaten lade de två yngsta. Peter spelade spel (riktiga, inte på data) med Razmus som visade sig vara grym på Bilmonopol medan Peter var sämre. Tiden gick fort och Razzel lade sig inte förrän tio. Hm, det ska bli kul att väcka honom imorgon.
Jag passade på att kolla mejl och bloggar under tiden.

Nu är klockan 23.00 och jag ska stänga internet för att efter Peters uttryckliga order lägga mig i sängen. Helst hade jag velat skriva, men...han har rätt, ska jag hinna bli frisk tills Skrivminglet på onsdag måste jag sköta om mig. Just nu visar jag mig inte på bild, rödnäst och grumlig blick.

Ha en härligt skön kväll.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar