Hat och en gnutta kärlek. Mitt pågående bok- och filmmanusprojekt

Mitt pågående manusprojekt nr 1:
Romantic-crime romanen Hat och en gnutta kärlek

Benjamin är trettiosju år när han blir gripen efter femton råa våldtäkter som eskalerat till mord. Charlie är trettionio och författarinna.
När förlaget skickar Charlie till fängelset för att skriva en biografi om Benjamin startar de något som är omöjligt att stoppa.

I skriftens spår kommer hemlighet på hemlighet upp och ingen är oskyldig.
En enkel fråga hade kunnat förhindra det som hände den lilla pojken.

Ideén till den här boken kom till mig via media. En liten artikel i en tidning som jag sparade i flera år och aldrig kunde få ur huvudet. Jag undrade ständigt vad som gjort Benjamin till seriemördare och hur han tänkte.
Driven av det har jag gjort grundlig research och läst massor av böcker.
På vägen har jag insett varför Benjamin gjorde det han gjorde, men har svårt att förstå dem runt honom.
Ett barn föds inte ont, eller?



10 juli 2013

Våt-gästspel på Karlavagnen

När väckarklockan ringde fattade jag först inte vad det var och drog täcket över huvudet med meningen: "Kan det inte sluta",fastklistrad på läpparna. Det blev en sen natt igår igen. Alldeles för sen.
Men jag var uppe i varv efter att ha pratat med Petter på radio i det mycket lärorika programmet Karlavagnen. Du lyssnar väl på det?
Vi pratade om mitt yrkesval och hur jag blev behandlad av arbetsförmedlingen då jag vände mig dit för att få hjälp. "Gå hem och vänta på pensionen", sa mannen. "Det finns ingen arbetsgivare som anställer en nästan femtioårig trebarnsmor. I alla fall när barnen är under tio år."
Ha, ha...han hade lika gärna kunnat vifta med en illande röd flagga. Jag blev rosenrasande över systemet som gjorde att jag straffades för att ha valt bort karriär och istället fostrat mina tre barn. Efter att några arbetsgivare sagt ungefär samma sak beslöt jag mig för att öppna eget. Något jag inte ångrar alls. Jag styr över mig själv och mitt liv. Kan komma och gå som jag vill. Ta med barnen på jobbet utan att någon chef skriker högt. Jag är exakt där jag vill vara. Alltid.

Idag var det regnigt. HELA tiden. Inte en enda sekund gav det ihållande blaskandet upp. 

Jag var blöt från fötterna till huvudet, eller...egentligen inte blöt, bara jävligt iskall. Tängerna halkade i näven och hammaren vägrade lyda. När jag skulle falsa plåten slant jag och gjorde mig illa. Kylan bet i händerna och mina läppar började anta en blå ton när vi äntligen kunde lämna taket och köra hemåt.
Peter var tvärblöt. Han hade inte en lika bra rock som mig och glömde lägga ned sin jacka imorse.



Köra ja...hm...imorse besiktade jag min pärla och vad hände tror du? Nedslag av en mycket effektiv ung kille som gick igenom bilen minituöst. Två bromsrör ska bytas på verkstad imorgon och en backspegel bytas ut. Sprickan i den beror på en idiot som tänkte frontalkrocka med mig, men istället tog med sig min spegel och krossade den med sin.

Efter att ha hämtat barnen plus extrabarn for vi hemåt och tände en brasa. Regnet fortsatte skvala tills kvällen. Nu har det stillnat och istället ligger det en tung dimma av fukt över landskapet. Nåväl, nu slipper jag åka extra och vattna mina kunders blommor. Det underlättar för jag har byst att göra. Hur mycket som helst. Kul men jobbigt. Skrivandet får stå tillbaka eftersom mina nätter går åt till att skriva offerter och fakturor. Men snart så är det höst...och vinter....då blir det vila och skriva.

Nu kommer tjejerna och bjuder på show. Justin Biebers väna stämma ekar i högtalarna och de studsar som två färgglada pingpongbollar.

Det är så härligt att se deras glädje att jag blir varm i magen. Strax blir det glass och sedan sängen för skruttungarna medan vi ska skriva offerter och fakturor.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar