"Såg du? Ett stjärnfall. Vet du att du ska önska dig något nu?" sa Tomas och höll i min arm så hårt att det kändes som om blodet stoppade.
Jag drog mig undan från honom och försökte att inte visa min motvilja. Det var dags att avsluta vår relation. Egentligen skulle vi ha separerat för flera år sedan, men du vet hur det är. Livet kommer emellan, sätter spår av hopp som gör att man väntar lite till. Mina föräldrar hade tjatat sig blå att jag skulle hitta en annan man och min bror vägrade komma på besök. Jag visste precis vad jag skulle önska mig och knäppte händerna. Jag satt så en lång stund tills mina ögon slöts som av en magisk kraft och jag hörde någon skrika "NU", med så hög röst att det kändes som om öronen skulle gå sönder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.