Hat och en gnutta kärlek. Mitt pågående bok- och filmmanusprojekt

Mitt pågående manusprojekt nr 1:
Romantic-crime romanen Hat och en gnutta kärlek

Benjamin är trettiosju år när han blir gripen efter femton råa våldtäkter som eskalerat till mord. Charlie är trettionio och författarinna.
När förlaget skickar Charlie till fängelset för att skriva en biografi om Benjamin startar de något som är omöjligt att stoppa.

I skriftens spår kommer hemlighet på hemlighet upp och ingen är oskyldig.
En enkel fråga hade kunnat förhindra det som hände den lilla pojken.

Ideén till den här boken kom till mig via media. En liten artikel i en tidning som jag sparade i flera år och aldrig kunde få ur huvudet. Jag undrade ständigt vad som gjort Benjamin till seriemördare och hur han tänkte.
Driven av det har jag gjort grundlig research och läst massor av böcker.
På vägen har jag insett varför Benjamin gjorde det han gjorde, men har svårt att förstå dem runt honom.
Ett barn föds inte ont, eller?



12 oktober 2013

En början-467

Jag vaknade av knattrandet från skrivmaskinen och log sömnigt. Att farfar börjat skriva igen kunde bara innebära en sak, mormor hade godkänt manuset och det skulle bli utgivet. Golvet var iskallt och jag skyndade mig att trä på raggsockarna mormor gett mig. Efter att ha dragit på mig en tjock, svart polotröja smög jag iväg mot ljudet. Min bror Tomas låg fortfarande och sov.
"Godmorgon min sköna", mumlade farfar när dörren knarrade.
"Godmorgon", sa jag och gjorde allt för att dölja min glädje över att han skrev igen. "Har ni ätit frukost?"
Han höjde blicken från tangenterna och log mot mig utan att svara. 
"Har ni?" sa jag och hörde korna råma nere i hagen. Min blick gled över klockan som stod på tio. "Oj, är den redan så mycket", fortsatte jag och skämdes. Meningen med vistelsen här hade varit att jag skulle hjälpa min farföräldrar med jordbruket. De var över sjuttio båda två och borde egentligen ha sålt huset med tillhörande ladugård för länge sedan. I alla fall sa släkten så.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar