19 november 2013

En början-501

Jag hade varken sett eller hört ett enda litet ord från mina föräldrar på flera år, när en dag ett brev dimper ned på min hallmatta. Jag kände igen mammas snirkliga stil och satt en lång stund med brevet i knäet. Vad kunde de vilja mig? Flytten från Sverige hade varit både plötslig och ovanlig. Det enda de tagit med sig var ett ombyte med kläder, pass och plånbok.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

#ÖstergårnMyskje Första skoldagen med utmattningssyndrom igen

Första skoldagen idag. Slängde ut hästar och hundar tidigt och la in 11-maten i timerhagen som nästan snöat igen. Peter skjutsade oss och Ha...