Reflektioner

Natt. Sen natt till och med.

Jag har tillbringat dagen på ett halt tak och suttit fast i en livlina för att inte halka ned.

Peter och jag frös så mycket om fingrarna att vi nästan grät. Det värsta med vintern är att som plåtslagare kan man inte använda handskar. Hur tunn de än är. Och du vet själv hur fingrarna blir efter att ha kontakt med snö och is.

Razmus ringde och ville hem, men jag pratade vett med honom och fick en stund senare veta varför han ville hem. Hans fröken ringde och berättade att han minsann suttit och ljudat på lektionen och strulat allmänt. "Men, alla ljudar ju", sa jag och tänkte att det nog är dags att hälsa på igen. 

"Jag tänkte att han skulle få kvarsittning på fredag", fortsatte hon.

"Nja", sa jag. "Skicka över papper på det han skulle läst när han åkte ut, så går han och jag igenom det. Kvarsittning bryr de sig inte om. Förresten så brukar de smita iväg från det vet jag."

"Då gör jag så", sa hon och vi sa hejdå.

Efter jobbet for vi till en musikbutik och inhandlade ett plektrum och ett gitarrfodral som skulle tåla regn. Hur gömmer man en gitarr när regnet öser ned, tänker jag och skrattar. Om barnen ska gå på gitarrskola lär de behöva ett fodral som håller för skurar.

Vi åkte vidare till min kund Dorit och kikade på hennes golv som var slitet. Hon har fått en fantastisk bostad nu och jag blir lite avundsjuk. Tänk att få flytta in i något som är färdigrenoverat. Vi jobbar som svin men det känns som om vårt hus tar tid att färdigställa. Vi ska isolera hela övervåningen till exempel. HELA övervåningen. Puh.

Dorit har en bil som vi provkörde. Den är pigg och ser lite gammaldags ut. Lyktorna är till exempel runda som kattögon. En söt bil som vi beslöt oss för att köpa. Min stackars Zafira har kostat för mycket att laga i år. Jag har allt som allt lagt ut cirka 30 000 pix. Gamla bilar får problem, det bara är så.

Dorits bil är äldre än vår, men mindre körd, så peappar, peppar, jag hoppas innerligt att den kommer att hålla länge. Bilen blir perfekt för mig i sommar när trädgårdsjobben startar igen.

Vi hämtade ungarna hos deras kompisar och for hemåt. Jag gjorde pannkaka och de åt så de storknade. 

Efteråt for jag med Peters balla pickup till mitt andra jobb SYVAB och hämtade min plånbok som jag glömde där igår. Lite läskigt att gå ensam i korridorerna där, men jag skyndade mig (läs, sprang) ned till omklädningsrummet, slet till mig plånboken och rusade upp till bilen igen.

På vägen hem dyker ett rådjur upp på vägen. Det snöar och är allmänt dålig sikt, men jag krypkör så det går bra.

Razmus berättar att han inte fått någon läxa med sig hem och att han smitit från kvarsittningen som de dömde honom till idag. Puh. Vi förmanade och pratade om igen om vikten av att lyda vuxna.

Barn har ingen respekt för vuxna idag. Inte ett enda dugg.

Vi pratade även om att byta skola om det inte blir lugnare i klassen. Raz skrek rakt ut.

Nu har jag tillbringat kvällen med datorn och smyglyssnat på teven där det är en massa roliga program på UR. Jag och Peter tittade på två superba, intressanta program igår om en man som reste runt i Alaska och bodde hos olika familjer. 

Samma kväll var det ett intressant program om en fransk kvinna som bodde hos olika stammar i Papua nya Guinea. Jag lärde mig massor av saker.

Nu är klockan över två och jag tänker lägga mig. Förhoppningsvis får jag sova bättre än igår natt. Då hoppade jag runt i ungarnas sängar. Zabine drömde mardrömmar. Hampuz ville sova tätt ihop och jag svettades och hostade om vartannat. Luftrörskatarren håller i sig.

Godnatt.