12 februari 2014

Borrelia-kackerlackor-tandläkare

Igår körde Peter ungarna till skolan och for till jobbet. Jag stannade hemma och redigerade i stort sett hela dagen. I alla fall tills klockan två. Då åkte jag till ett företag och städade - i 6 timmar.
Nu sitter jag på en parkering och väntar på att få komma in till tandläkaren. Jag har tandläkarskräck och är grymt nervös. Som tur är har jag snälla och starka tänder som sällan är trasiga.
När jag var cirka tio år var det en obetänksam tandläkare som bad två sköterskor hålla i mig när han gav mig en bedövningsspruta. Skräckslagen krängde jag hit och dit, och fick sprutan i tungan. Det var fruktansvärt obehagligt och som vuxen vägrade jag att gå till tandläkare. Det tog åtta år innan jag vågade mig tillbaka. Då hittade jag en underbar tandläkare som behandlade sådana som mig. Lugnt och försiktigt talade han om vad han gjorde och vad instrumenten hette. Efter tio år där stängde han och gick i pension.
Nu går jag på Folktandvården. Det är gulliga tjejer, men också grymma tanter som kör in tandtråden så hårt att jag gråter (ofrivilligt på alla plan). Jag ska inte in förrän klockan tio, men inser att det inte är någon ide´att åka hem. (Det är dryga milen dit)
Istället passar jag på att skriva dagens början och redigera manuset.

Kan tala om att det går himla bra med redigeringen, och igår skrek jag rätt ut när jag hittade en mycket speciell scen. 

Ute är det jämngrått, och över ängarna ligger en tät grå dimma. Det är svårt att klä ungarna numera. Det är kallt och kladdigt ute, men för kallt för regnkläder och för varmt för täckbyxor. Skorna blir gråbruna av leran och längst ned på byxorna blir det svarta prickar. Bläh, jag vill ha antingen riktig vinter med massor av snö, eller vår med bar mark.

Igår fick jag höra att min käre far har fått Borrelia. Det har varit några månaders grubblerier från läkarnas sida. Det finns ju inte någon riktigt hundraprocentig metod att se det där. Men, nu har två prover efter varandra visat besked och medicinering är påbörjad. Hoppas nu att det försvinner.
Borrelia är en lömsk sjukdom. Värken flyttar sig hela tiden. Men, jag är inte förvånad. Jag blev sjuk av fästingsprutan och fick känna av hur det kan bli. Då var jag sängliggande en månad med ständig yrsel. Idag är jag extra noga att kolla av kroppen efter att jag varit ute i skog och mark. Mitt jobb i trädgårdar gör inte saken bättre och det är många små ynkepynkar som fångats in. De är ju så förbannat små till en början.

Så fort jag kommer ut från tandläkaren ska jag hem till min bokföringstant och prata med henne. Peter och jag ska nämligen slå ihop våra företag till ett enda. Antagligen blir det HB, men vi tänkte diskutera saken först. Annat som står på agendan är att ta kontakt med kommunen om vi kan ha bergvärme hos oss. Jag har surfat runt på nätet och läst massor, men till syvende och sist är det kommunen som har sista ordet. Vi kanske inte kan ha bergvärme. Solenergi tänker vi absolut använda. Elen travar upp mer och mer och fördyrar kostnaden för boendet rejält. Jag minns på 90-talet när jag bodde i stan i en liten etta på 17 kvadrat. jag hade 550/mån. i hyra och ett badkar som var fullt av kackerlackor som stod i ett gemensamt duschrum. kackerlackorna fanns förresten överallt i huset. Jag vaknade av det där speciella knackande ljudet när de gick omkring på väggarna i lägenheten, och kunde ibland få för mig att de var i sängen. Att kliva ned på golvet på mornarna utan att först lysa där med en ficklampa fanns inte i min värld. Till slut fick jag nog, men då hade jag bott i det många år.
Det blir allt vanligare med sådana där kryp och än idag har jag svårt att se på fotografier eller se dem i verkligheten på Skansen till exempel. De är vidriga.

Nu är klockan nio och jag ska gå in och kolla om jag kan få komma in tidigare.

Ha en härlig dag


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

#ÖstergårnMyskje Första skoldagen med utmattningssyndrom igen

Första skoldagen idag. Slängde ut hästar och hundar tidigt och la in 11-maten i timerhagen som nästan snöat igen. Peter skjutsade oss och Ha...