Hat och en gnutta kärlek. Mitt pågående bok- och filmmanusprojekt

Mitt pågående manusprojekt nr 1:
Romantic-crime romanen Hat och en gnutta kärlek

Benjamin är trettiosju år när han blir gripen efter femton råa våldtäkter som eskalerat till mord. Charlie är trettionio och författarinna.
När förlaget skickar Charlie till fängelset för att skriva en biografi om Benjamin startar de något som är omöjligt att stoppa.

I skriftens spår kommer hemlighet på hemlighet upp och ingen är oskyldig.
En enkel fråga hade kunnat förhindra det som hände den lilla pojken.

Ideén till den här boken kom till mig via media. En liten artikel i en tidning som jag sparade i flera år och aldrig kunde få ur huvudet. Jag undrade ständigt vad som gjort Benjamin till seriemördare och hur han tänkte.
Driven av det har jag gjort grundlig research och läst massor av böcker.
På vägen har jag insett varför Benjamin gjorde det han gjorde, men har svårt att förstå dem runt honom.
Ett barn föds inte ont, eller?



23 mars 2014

En början-602

Jonna satt som vanligt högt uppflugen på stenen. Hon hade suttit så i tre dagar nu. Hennes syster kom dit med mat som hon ratade och vatten som fördes till munnen och dracks upp i giriga klunkar. Jag var hennes vän sedan länge, men förstod inte varför Jonna gjorde så här. En gång öppnade hon upp sig och började berätta om sin barndom och händelsen som fick henne att hata våren. Jag förstod inte allt, eller, egentligen förstod jag inget av det hon sade. Det var så främmande att prata om att jag mer eller mindre omedvetet stängde öronen. Vi har alla våra hemligheter.
Hon hade sin vackra vita klänning på sig. Den som nådde till hennes knän och hade små gnistrande stenar i nedre kanten på kjolen. Det långa svarta håret var uppsatt med spännen här och var, och en röd halvdöd ros satt bakom örat. Hennes ögon var slutna och jag såg på hennes hud att hon frös.
Då och då rasslade små stenar och grus från stenen hon satt på, och jag såg att hennes fötter hasade ned, men lika snabbt drogs upp igen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar