Pappa lade ned borren på vardagsrumsbordet och tittade på mig utan att säga något, sedan tog han upp den och fortsatte borra stora hål i taket. Doften av sågspånet som rasade ned mot golvet fyllde rummet och jag hyssjade min lillebror som kom springande med stora, rädda ögon. Hålen hade en diameter på cirka femton centimeter och skivorna som skapades togs emot av pappas grova, ärrade hand för att sedan läggas ned på mammas fina jakarandabyrå.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
De skrattande barnen låg sida vid sida på marken, och såg inte männen som sakta närmade sig bakifrån. Solen gick i moln och ett lätt regn f...
-
För första gången i mitt liv har jag läst en e-bok via Ipad. En underlig lite tom känsla, för jag saknade doften av pa...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.