Jag stod framför ett av världens vackraste ställen - Monets trädgård, stället där han hämtat idéen till sin underbara tavla. Bussresan genom vindlande berg hade varit mer än jobbig och jag längtade desperat efter en iskall öl och en dusch. Kameran som jag noggrant laddat hemma hos mina föräldrar hade dött. Det fanns ingenting annat att göra än att försöka ta in så mycket som möjligt via ögon, öron och näsa, och därefter försöka få ner alla tankar och känslor på datorn, för vidare färd till min redaktion. Förhoppningsvis skulle de andra få fram fotografier som jag kunde använda i, men min största önskan hade varit att använda mina egna. det fanns ju trots allt en chans att någon tyckte om dem så mycket att min tynande tillvaro som fotograf skulle bli mer framgångsrik.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
De skrattande barnen låg sida vid sida på marken, och såg inte männen som sakta närmade sig bakifrån. Solen gick i moln och ett lätt regn f...
-
För första gången i mitt liv har jag läst en e-bok via Ipad. En underlig lite tom känsla, för jag saknade doften av pa...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.