Hat och en gnutta kärlek. Mitt pågående bok- och filmmanusprojekt

Mitt pågående manusprojekt nr 1:
Romantic-crime romanen Hat och en gnutta kärlek

Benjamin är trettiosju år när han blir gripen efter femton råa våldtäkter som eskalerat till mord. Charlie är trettionio och författarinna.
När förlaget skickar Charlie till fängelset för att skriva en biografi om Benjamin startar de något som är omöjligt att stoppa.

I skriftens spår kommer hemlighet på hemlighet upp och ingen är oskyldig.
En enkel fråga hade kunnat förhindra det som hände den lilla pojken.

Ideén till den här boken kom till mig via media. En liten artikel i en tidning som jag sparade i flera år och aldrig kunde få ur huvudet. Jag undrade ständigt vad som gjort Benjamin till seriemördare och hur han tänkte.
Driven av det har jag gjort grundlig research och läst massor av böcker.
På vägen har jag insett varför Benjamin gjorde det han gjorde, men har svårt att förstå dem runt honom.
Ett barn föds inte ont, eller?



19 juni 2014

En början-671

Kallt. Blött. Mörkt. Vad ska jag göra? Instängd. Ser ett svagt ljussken genom brädorna i den ruttnande  dörren. Doften av jord sipprar in genom näsborrarna trots att jag trycker ihop dem så hårt jag kan. Skräcken har inte kommit ännu, bara en stilla undan vem som gjort det. Vem som hatade mig så mycket att de stängde in mig i tornrummet på slottet. Jag hörde guiden prata längre bort i gången och skrek, men fick inte fram ett ljud.
"Det här fängelset slapp ingen ut från. Det var extremt välbevakat, och vattnet utanför ön är fullt med hajar, varav Tjurhajen som tillhör den aggressivaste finns med."
Röststyrkan avtog och jag förstod att hela gänget gick längre bort. Jag mådde illa och måste spy,  men ville inte och svalde den med en grimas av avsky. Mina sandalförsedda fötter värkte av kylan och jag tänkte på ironin att jag åkt till ett varmt land för att bli bättre i min reumatism, och hamnade här. Jag till och med skrattade.
En dörr stängdes och jag såg framför mig den svarta, tunga metalldörren som vi passerat för en stund sedan.
"Det här är porten till helvetet", hade Guiden sagt när han mödosamt dragit upp den efter att ha lyft upp alla stenar som någon lagt framför. "Porten till er undergång."

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar