Hat och en gnutta kärlek. Mitt pågående bok- och filmmanusprojekt

Mitt pågående manusprojekt nr 1:
Romantic-crime romanen Hat och en gnutta kärlek

Benjamin är trettiosju år när han blir gripen efter femton råa våldtäkter som eskalerat till mord. Charlie är trettionio och författarinna.
När förlaget skickar Charlie till fängelset för att skriva en biografi om Benjamin startar de något som är omöjligt att stoppa.

I skriftens spår kommer hemlighet på hemlighet upp och ingen är oskyldig.
En enkel fråga hade kunnat förhindra det som hände den lilla pojken.

Ideén till den här boken kom till mig via media. En liten artikel i en tidning som jag sparade i flera år och aldrig kunde få ur huvudet. Jag undrade ständigt vad som gjort Benjamin till seriemördare och hur han tänkte.
Driven av det har jag gjort grundlig research och läst massor av böcker.
På vägen har jag insett varför Benjamin gjorde det han gjorde, men har svårt att förstå dem runt honom.
Ett barn föds inte ont, eller?



1 juli 2014

En början-680

Flötet låg och guppade på vattenytan, men vägrade sjunka trots att Jerry såg att fiskarna drog i det. Magen kurrade och han kände en lått huvudvärk. Vattnet skulle snart ta slut och om han inte fick upp något, ja, då var det säkert slut med honom. Jerry tittade ut över vattnet och tyckte sig ana en segelbåt långt, långt bort. Den åker säkert inte åt det här hållet, tänkte han och suckade. Varför åh varför lyssnade jag inte på farfar? Som vanligt hade han haft rätt. Som gammal fiskare visste farfar allt om sjöar och hav, men just då när Jerry längtat så mycket efter att fiska, ja då lyssnade han inte på den gamle mannen.
Naturligtvis fick farfar rätt. Vinden ökade snabbt och olyckan var ett faktum bara några timmar efter att Jerry lämnat land. Årorna for ur båten, och ankaret som han febrilt försökt kasta ned i vattnet, hamnade istället mitt i båten, krossade botten, och...

Jerry huttrade till och såg att håret stod rätt upp på armarna. Det luktade tång och gammal fågelskit. Skarvarna som farfar hatade hade nämligen ön som bostad. Allt, precis allt var täckt av en vit massa. Jerry drog upp fötterna på stenen som till skillnad mot allt annat var ren. Grön mossa växte på ena sidan och några ynka blåbärsris trängde sig upp ur jorden jämte den. Om det ändå funnits några blåbär att äta, eller varför inte lingon, tänkte Jerry och höjde blicken mot horisonten. Havet vispades med jämna mellanrum upp av måsarna som jagade fisk, och om han ansträngde sig såg han en och annan fisk som hoppade upp och snabbt ned igen. Solen gömde sig fortfarande bakom ett stort gråsvart moln och det skulle säkert regna snart. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar