Jag hörde ugglan hoa långt ute på heden. En tjock vit dimma hade lagt sig över gräset och emellanåt svingade sig svarta fladdermöss över mitt huvud. Det här är helt befängt, tänkte jag och slog på ficklampan som mer eller mindre dött. Ett möte ute i natten skulle vara romantiskt, inte innehålla rädsla och osäkerhet.
"Malte, är du där?" viskade jag ut i mörkret. "Hallå?"
Det var bara tystnaden som mötte mig. På himlen såg jag massor av klart skinande stjärnor och det enda avbrottet i tystnaden kom från planen som passerade högt över mitt huvud. Gröna och röda lampor dinglade på långa osynliga trådar någon satt upp mellan palmerna. Undrar om det finns orm här ute? tänkte jag för mig själv och hoppade till när ett väsande ljud hördes vid min högra fot.
Jag tittade på närmaste palm och funderade starkt på att försöka hasa mig uppför den kala stammen.
"Pst. det är bara jag", väste en röst jag kände igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.