Hat och en gnutta kärlek. Mitt pågående bok- och filmmanusprojekt

Mitt pågående manusprojekt nr 1:
Romantic-crime romanen Hat och en gnutta kärlek

Benjamin är trettiosju år när han blir gripen efter femton råa våldtäkter som eskalerat till mord. Charlie är trettionio och författarinna.
När förlaget skickar Charlie till fängelset för att skriva en biografi om Benjamin startar de något som är omöjligt att stoppa.

I skriftens spår kommer hemlighet på hemlighet upp och ingen är oskyldig.
En enkel fråga hade kunnat förhindra det som hände den lilla pojken.

Ideén till den här boken kom till mig via media. En liten artikel i en tidning som jag sparade i flera år och aldrig kunde få ur huvudet. Jag undrade ständigt vad som gjort Benjamin till seriemördare och hur han tänkte.
Driven av det har jag gjort grundlig research och läst massor av böcker.
På vägen har jag insett varför Benjamin gjorde det han gjorde, men har svårt att förstå dem runt honom.
Ett barn föds inte ont, eller?



30 september 2014

En början-733

Aragon kände sig både missförstådd och lurad. Skolan skulle vara rolig. Läraren pekade på en text han skrivit på tavlan med spretiga, svarta bokstäver. Det var knappt läsbart, men Aragon kunde formeln och visste att det skulle föreställa en tvåa och en nolla. Kemi hade alltid varit hans favoritämne. Ju giftigare ämnen det handlade om desto mer spännande var det.
Nycklarna kom farande och landade i huvudet på Aragon. Det gjorde ont och han visste inte riktigt vad han skulle göra. Var det så här man behandlade elever i det här landet? Kränkte dem och kallade dem dumhuvuden, kastade saker på dem och skrek så att öronen slog lock. Aragon vände upp blicken mot taket och räknade de vita plattorna som han visste skulle dämpa ljudet i lokalen. Utanför fönstret såg han några svartvita, stora fåglar sitta i trädet med vippande stjärtar.
"Aragon!"
När Aragon vände sig mot läraren såg han att ögonen stod ut ur huvudet på läraren, blodsprängda med stirrande, elak blick. Den ena handen var höjd och redo att kasta något, igen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar