Hat och en gnutta kärlek. Mitt pågående bok- och filmmanusprojekt

Mitt pågående manusprojekt nr 1:
Romantic-crime romanen Hat och en gnutta kärlek

Benjamin är trettiosju år när han blir gripen efter femton råa våldtäkter som eskalerat till mord. Charlie är trettionio och författarinna.
När förlaget skickar Charlie till fängelset för att skriva en biografi om Benjamin startar de något som är omöjligt att stoppa.

I skriftens spår kommer hemlighet på hemlighet upp och ingen är oskyldig.
En enkel fråga hade kunnat förhindra det som hände den lilla pojken.

Ideén till den här boken kom till mig via media. En liten artikel i en tidning som jag sparade i flera år och aldrig kunde få ur huvudet. Jag undrade ständigt vad som gjort Benjamin till seriemördare och hur han tänkte.
Driven av det har jag gjort grundlig research och läst massor av böcker.
På vägen har jag insett varför Benjamin gjorde det han gjorde, men har svårt att förstå dem runt honom.
Ett barn föds inte ont, eller?



11 december 2014

En början-781

Beata höll sig över öronen. Det sprängde i dem som om någon spelade trumpet och riktade den mot henne, nära, nära. Hon drog ner mössan djupare över pannan. Rynkorna gick att dölja för maken, men smärtan höll henne vaken. Hon snurrade oroligt i sängen, vände sig än hit, än dit, steg upp och drack vatten, stoppade in varm, hackad vitlök i ett knyte som hon sedan placerade i örat. Beata fick hallucinationer av sömnbristen och vacklade genom huset på mornarna. Stickande, molande värk fyllde hennes dagar.
Tills en natt, när allt släppte. 
På morgonen hittade hon blod på kuddvaret och försökte torka bort det med en våt trasa innan Lars såg det. De hade haft separata sovrum några månader nu, på prov. Beata tyckte om tystnaden som kom på nätterna. Det enda som hördes var ugglans envisa hoande och ibland en eller två rävar som gläfste när de lekte i månskenet. Ibland steg hon upp och satte sig vid sekretären, fällde ner locket och drog med pekfingret över pennan och det vita papperet som låg gömt längst in på skivan. Än så länge fanns inget att skriva, men hon hoppades och anade att det snart skulle övermanna henne. Gripa tag och ge fingrarna magi.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar