Hat och en gnutta kärlek. Mitt pågående bok- och filmmanusprojekt

Mitt pågående manusprojekt nr 1:
Romantic-crime romanen Hat och en gnutta kärlek

Benjamin är trettiosju år när han blir gripen efter femton råa våldtäkter som eskalerat till mord. Charlie är trettionio och författarinna.
När förlaget skickar Charlie till fängelset för att skriva en biografi om Benjamin startar de något som är omöjligt att stoppa.

I skriftens spår kommer hemlighet på hemlighet upp och ingen är oskyldig.
En enkel fråga hade kunnat förhindra det som hände den lilla pojken.

Ideén till den här boken kom till mig via media. En liten artikel i en tidning som jag sparade i flera år och aldrig kunde få ur huvudet. Jag undrade ständigt vad som gjort Benjamin till seriemördare och hur han tänkte.
Driven av det har jag gjort grundlig research och läst massor av böcker.
På vägen har jag insett varför Benjamin gjorde det han gjorde, men har svårt att förstå dem runt honom.
Ett barn föds inte ont, eller?



21 februari 2015

En början-831

"Vad menar du med att min son inte kan komma hit mer? Vi har betalt skolavgiften och köpt de speciella kläderna ni bad om. Vad mer kan vi göra?"
Karin stödde knytnävarna mot rektorns skrivbord och motstod impulsen att sparka mannen på smalbenet.
Adam Hellgrens ögon smalnade som om han läste av hennes tankar, men han höll fast hennes blick.
Karins inre var som en vulkan färdig att explodera ut i det fria och hon kände sig som en tjur framför ett rött skynke.
"Er son passar inte in här. På vårt internat förväntas eleverna följa reglerna, inte skriva dem."
"Och , vad menar du exakt med det?"
"Er son, fru Emilsson är som en fyrkant, medan vi bara har rum för runda bollar. Han passar inte in."
"Är det inte er skyldighet att försöka slipa ner dem då", fräste Karin och blundade några sekunder för att stoppa tårarna. Aldrig att han skulle få se henne gråta.
"Er son har hittills graffitimålat matsalen, lurat resten av pojkarna i klassen att smita till flickornas elevhem, och övernattat där, och många fler saker. Listan är lång. Alldeles för lång för att vi fortsättningsvis vill ha honom här."
"Mikael må vara busig, men det är bara pojkstreck, och nog har du själv gjort något liknande som ung. Kom igen nu. Hur många pojkar har inte smitit till flickhemmet utan att ni fått någon vetskap?"
Rektorn satt tyst. Han tog upp en svart anteckningsbok och bläddrade i den. "Senast igår hade vi problem med honom. Han och några till satte igång brandlarmet genom att röka under brandvarnarna."
Karin log. Tänk om Mikael kunde använda all energin till att plugga istället. Då vore han professor på ett kick.
Mannen tog av sig glasögonen och lade dem på skrivbordet. "Den här skolan har ett anseende att tänka på. Många kändisar har påbörjat sin karriär här, Kevin Nomad, Lisa Bhuta, Fredrik Ceder.
Karin kände inte igen ett enda namn och orkade inte heller fundera på det. "Så?"
"Er son passar inte in här. Han vägrar klä sig som man ska och skolkar från många lektioner."
"De är kanske tråkiga?"
"Tråkiga? Jag ska tala om för er att våra lärare är utbildade inom de främsta läroverken och har flera diplom och utmärkelser." Han pekade på ett papper som satt på väggen.
Karin följde hans blick och såg ett vitt diplom med guldtext. Hon lutade sig mot honom och sa: "Min son är extremt begåvad och behöver utmaningar. Det kan inte vara så att ni har för dålig undervisning?"

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar