Mimmi klättrade högst upp i apelsinträdet. Det luktade himmelskt. Hon såg ända ner till havet och Fredriks gård. Om jag ändå vågade, tänkte hon och lossade håret från en gren. Det gjorde ont.
"Ser du något", ropade Kersti och var på väg upp i trädet hon med.
"Vatten", svarade Mimmi och snurrade en apelsin tills den lossnade.
"Är det havet?"
"Ja, det är havet. Vill du ha en", fortsatte hon och kastade ner apelsinen så att den landade i Kerstis huvud.
"Varför gör du så?"
Mimmi såg att det gick någon på Fredriks tomt. Kunde det vara han? Nä, personen hon såg var mycket längre än honom och mörkare. "Ville du inte ha en?"
"Jo, men inte i huvudet, fattar du väl?"
Mimmi snurrade loss ytterligare en apelsin och skalade den. "Visst luktar det gott?"
Kersti svingade sig upp i trädet och satte sig bredvid Mimmi. "Aha, det var därför du ville gå hit."
Mimmi kände att det rann apelsinjuice ner på bröstet. Mannen på tomten hämtade en kratta.
"Är det där Fredrik som du pratat om? Killen i din parallellklass?"
"Nej", sa Mimmi och drog till sig ytterligare en apelsin. "Vill du ha?"
Kersti skakade på huvudet. "Ska vi gå närmare?"
Mimmi skakade på huvudet. "Nä, men jag vill gärna sitta här en stund om det är okej för dig?"
"Vill du vara ensam?"
"Nej, inte nödvändigtvis, men du måste vara tyst." Hon såg några hjortar närma sig och hukade sig. "Titta där. De är sällsynta häruppe. Det har Fredrik talat om för mig."
"Ni har alltså pratat?"
"Lite."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.