Dörren exploderade inåt, och bitar av ruttet trä fyllde vår säng. De tre männen riktade pistolerna mot oss och hade dragit en svart strumpbyxa över ansiktet. Ledaren pekade på mig med vapnet och beordrade mig att klä av mig. Han viftade med pistolen och snurrade den i luften för att illustrera att jag skulle göra likadant. Den kalla luften svepte mot mig och jag såg att håret på mina armar stod rätt ut. Min man protesterade men jag nickade mot honom och varnade honom med hjälp av ögonen. Det var inte riktigt rätt tillfälle att spela Allan Ballan nu. Jag ville se mina vänner igen och såg framför mig hur jag satt på fiket som låg nedanför vår lägenhet. Tänk positiva tankar, tänkte jag och kände doften av nikotin när den ena av männen, en kort kille, med tjock mage, lutade sig mot mig.
Adrenalinet forsade ut i kroppen och jag skakade av rädsla, men bet mig i läppen för att få hjärnan att koncentrera sig. Fokus, tänkte jag och mer anade än såg att den yngsta mannen hade en pistol instoppad i byxornas linning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.