Hat och en gnutta kärlek. Mitt pågående bok- och filmmanusprojekt

Mitt pågående manusprojekt nr 1:
Romantic-crime romanen Hat och en gnutta kärlek

Benjamin är trettiosju år när han blir gripen efter femton råa våldtäkter som eskalerat till mord. Charlie är trettionio och författarinna.
När förlaget skickar Charlie till fängelset för att skriva en biografi om Benjamin startar de något som är omöjligt att stoppa.

I skriftens spår kommer hemlighet på hemlighet upp och ingen är oskyldig.
En enkel fråga hade kunnat förhindra det som hände den lilla pojken.

Ideén till den här boken kom till mig via media. En liten artikel i en tidning som jag sparade i flera år och aldrig kunde få ur huvudet. Jag undrade ständigt vad som gjort Benjamin till seriemördare och hur han tänkte.
Driven av det har jag gjort grundlig research och läst massor av böcker.
På vägen har jag insett varför Benjamin gjorde det han gjorde, men har svårt att förstå dem runt honom.
Ett barn föds inte ont, eller?



16 februari 2017

Dagboksinlägg

Jodå jag vet mycket väl att det är idiotiskt att ge sig av till IKEA en lördag, och dessutom ha barnen med sig, varav ett med ADHD. Men, jag tänkte väl att alla intryck och tanken på deras kommande rum som faktiskt var orsaken till besöket - skulle lugna ner alla upprörda känslor.
Behöver jag säga att besöket blev en pärs...både för mig och Razmus, som gav upp efter halva tiden därborta och istället tjafsade med mig och lillebror. Om allt, och ingenting.
Vi hittade en massa fina möbler och migränen jag dragit på mig försvann dagen efter, men...jag tror att det dröjer länge innan jag besöker någon stor affär med alla ungar i ett långt koppel med mig.
Vi gör framsteg med deras rum, men rörmokaren är upptagen och elektrikern har inte heller tid att komma. Inte nästa vecka, kanske nästnästa. Suck....
Nåja, vi gör det bästa av situationen och tapetserar barnens uppehållsrum under tiden vi väntar. Och rider, naturligtvis. Jag och Zabine ska ut på lördag igen. Längtar så.

På söndag ska vi titta på en häst vi hittat och kanske, kanske ska köpa. Om kemin stämmer, och om allt är okej. Hästmarknaden är INTE att leka med. Mycket underliga lirare som säljer halvdana hästar, ibland backar jag redan när jag pratar med dem. Hur har det blivit så här? Borde inte människor skaffa en häst som de sedan har kvar forever and ever? Det blir ju ens älskling. I alla fall blir mina djur det. Vi blev ju tvungna att ta farväl av vår älskade Zilla för inte så länge sedan och blev om igen varse vår dödlighet. Må så vara att djuren lever länge, men inte lika länge som oss människor, vilket är lika tragiskt varje gång det händer. Ibland känner jag Zillas närhet och hör henne tassa över golvet och hoppa upp i soffan bredvid mig. Hennes dotter Zenta har hittat sin plats i tillvaron igen och på köpet blivit husses gåshud som inte lämnar hans sida. Lilla hjärtat ligger i våra sängfötter varje natt, blick stilla för att inte störa honom. När morgonen kommer kryper hon upp intill honom och pussar honom godmorgon. Gosfia.

Idag har jag städat hos en av mina favvokunder medan Peter for till verkstaden och knäckte några bleck, som vi sedan hade med oss till bygget i Ekerö. Bygget ja...kaoset vi kom till i början av månaden börjar reda ut sig, men det har varit många vändor och vi har fått ta ner blecken för att ändra dem flera gånger. Inte skoj alls, men det blir fint.
Ikväll knäckte vi till fler bleck på verkstan och for sedan hem, där jag bytte skor och hämtade Zabine för att därefter köra henne till sången.
Eftersom Zabine vill bli artist försöker vi hitta någon som är villig att under en dag ha med henne och visa hur artistlivet är. Hon ska nämligen ut på praktik genom skolan. Vi drar i olika trådar och letar bland vänner och bekantas bekanta, men...nej, vi verkar ha ont om artister i vår bekantskapskrets.
Alla tips mottages tacksamt.

Imorgon ska vi tillbaka till Ekerö och sätta fast fler bleck.
Nu sitter Peter och pojkarna och tittar på film medan jag surfar och bloggar. Zabine somnade sött vid nio, lycklig som en lärka över att ha fått sjunga med bästisarna på FEJM.

Sov gott

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar