Jag var nervös för visningen av mina böcker...hm...men det hade jag INTE behövt vara för här på mässan finns det MASSOR av böcker som nyss kommit ut, och överallt hörs folk som pratar i mikrofoner om just sin bok.
Ha, ha...ja det var ju inte lätt att höras kan jag lova. Sorlet låg flera decibel högre än normal samtalston och det tjöt i mina öron efter ett tag. Jag har ju oturen att vara hörselskadad och är då mer känslig än andra för höga ljud.
I montern träffade jag flera andra från VILDSINT-boken och det var himla trevligt. jag läste ur min novell i mikrofonen, men lyckades inte speciellt bra med att fånga de förbipasserandes intresse. Jag satte mig på stolen och pratade med en av de manliga författarna istället, och vi hade en trevlig pratstund. Helena Dahlstrand kom förbi med Desiree Fredlund i sällskap. Dessvärre fick jag rusa därifrån efter att ha irrat runt ett tag efter utgången. Mässan är gigantisk och trängseln är enorm därinne. Det var som en befrielse att lämna mässan bakom sig, och jag tog ett djupt andetag när jag gått ut på trottoaren.
Jag har nu träffat de på Papertalk och stått och skojat med dem en stund.Så nu kan jag koppla rösten till ett utseende nästa gång vi träffas. det känns så skönt att prata med likasinnade som nästan har samma tänk som en själv.
För er som funderat på självutgivning kan jag meddela att Papertalk just nu har ett erbjudande...För ynka 2500:- har du möjlighet att ge ut din bok och få den visad på bokrondellen och på bokhandeln Ord och bok. Passa på vet ja!
Vi bor på vandrarhemmet som ligger strax bredvid mässan. Helt okey ställe som verkar vara lugnt, men vi får väl se hur natten artar sig.
Nu skall vi spela Yatzy och läsa sagobok...dock ingen från mässan.Imorgon tänkte jag åka runt i Göteborgs bokhandlarvärld och presentera mina böcker som jag släpat med hit.
Återflyttad till Hälsingland efter 40 år i Stockholm och köpt en hästgård, äger två islandshästar, men framför allt är jag mamma till tre härliga ungar varav två söner med ADHD och en dotter med ADD som även lider av utmattningssyndrom. Jag är hemma med henne sedan 2020. På bloggen hittar du noveller, och en början på ditt skrivprojekt, men även berättelser om vårt liv som just nu mest består av att renovera gården och hjälpa dottern tillbaka till livet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Läkarens bedömning
Det har gått några veckor sedan jag ramlade av Tritill, och jag har varit till akuten och blivit genomsökt av en dator. Det onda ville inte ...
-
För första gången i mitt liv har jag läst en e-bok via Ipad. En underlig lite tom känsla, för jag saknade doften av pa...
-
Igår var jag ju på skrivkurs för första gången. Tyvärr missade jag den första gången eftersom familjen låg hemma i maginfluensa, däckade o...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.