31 juli 2012

TEMA Spränga

Spader var ingen vanlig häst. Han var ett extremt stort exemplar av starkdoftande fyrbent sort. Den svarta ytan glänste som av ebenholts, och manen var så lång att den nådde långt ned på halsen.
Vi var som ett han och jag. En liten flicka på sju, och denna vackra hingst som älskade att springa.
Vad kunde gå fel när två som älskar varandra så starkt får utmana vinden som fläktade Spanienboende svenskar.

Hettan var hemsk nere i byn, och sakta skrittade vi upp mot bergen, och hittade en underbar grön äng som ännu inte hunnit ätas upp av strålande solsken.
Spader försökte naturligtvis böja sig ned och ta några munnar gräs, men drogs upp av mig. 
Jag körde in mina bara fötter i det svarta, mjuka, och fick omedelbar respons. Först travade han, och vägrade låta sig drivas till något annat, sedan föll han in i mjuk galopp, och ökade successivt tills vi sprängde över den stora ytan.

Musklerna spelade över hans kropp, och jag kunde inte annat än beundra min vackra vän när han gjorde allt för att springa ikapp med sig själv.
Ängen tog slut, och jag insåg att jag hållit andan en lång stund. Inte vågat ta luft av rädsla att förstöra det magiska ögonblicket.

På väg ned mot byn klappade jag honom på den löddriga halsen, och la mig med armarna runt den. Snart skulle jag åka tillbaka till kalla Sverige. Till jobbet, lägenheten och min pojkvän, men en liten, liten stund fanns det kvar att ägna mig åt den jag älskade mest i hela världen...min häst.

En början-52

Telefonsvararen startade, och rösten från två barn hördes. Magnus hukade, och tittade in genom balkongdörren. Låg musik strömmade ut från ett rum längre in.

30 juli 2012

Nattinlägg

I morse tutade jag iväg till en kund jag fått genom en av mina tidigare kunder.
det var inte alltför lätt att hitta, men jag fann ut vägen och kom dit strax före nio.
Snabbt slog jag upp datorn och skrev lite på manuset.

Min kund behövde hjälp med sin trädgård. Inget stort jobb, bara rensning, klippning av buskar och rosor, och trimning av kanter.
Solen envisades med att stå uppe på himlen hela dagen, och orsakade en röd bränna på ena sidan av kroppen.
Som vanligt fanns det myror och skalbaggar, men även spindlar som försökte ta sig innanför min topp, och byxor. Brr, jag gillar inte kryp, i alla fall inte på kroppen.

Fem timmar senare åkte jag hemåt, men stannade vid en restaurang och åt mat. Det har inte blivit så mycket av sådant idag. Två mackor har jag ätit. Var ivrig att få allt klart.

Mätt och belåten fortsatte jag hemåt där det var livat. Razmus kompis är högljudd, du vet så där högt att man egentligen vill hålla för öronen. Hans mamma hämtade honom på kvällen, och vi for till simskolan som startar igen. Razmus gick inte vidare, men Zabine gjorde det.

Vi hann bada en halvtimme innan det var dags, och Lilleman klamrade sig fast i mig som om han var en stor fästing. Efter några minuters gullande låter han benen flyta, medan han håller i mig så krampaktigt att det gör ont. Jag vet att han är rädd, och att det måste ta tid. Han höll ju på att drunkna för några månader sedan, och det sitter säkert i några veckor...eller...månader.

Sist vi badade vågade han ligga själv och flyta med simpuffarna, men idag var det tji i helsikke. Vi gav upp och bastade istället. La i inpackning i håret och kände mig väldigt duktig.

Zabine och Razmus gick ut till simhallen till sin lektion, och vi åt glass sittande på några stolar på en avsats ovanför bassängen.
När de skall simma simmar Razmus glatt iväg, och fortsätter 50 METER. Haja läget...50 härliga meter simmar Razzel, och ler då jag vinkar och sätter upp tummen mot honom.
"Jaha. då blev jag 50 spänn fattigare då", sa jag till Rita som såg minst lika glad ut. Zabine vågade inte släppa armdynorna och simmade hon med, men med blandat resultat. Nä, idag var det Razmus som glänste. När de var klara öste jag beröm över honom, och bjöd på den utlovade glassen.

När vi kom hem var det sängdags. Efter lite strulande och en godnattsaga läst av mig sov de, och jag kunde ägna mig åt mitt. Skriva fakturor, och efter det gå på manuset igen.

God natt

TEMA Piga

När jag återvände till rummet för sjätte gången brast min självbehärskning.
"Jag är inte er piga", skrek jag och sprang ut från rummet. Rodnande neg jag för min herre om mötte mig utanför dörren, slog ned blicken, höll den där tills han talat.
"Helga ska vara glad att hon har en anställning alls", sa han med tordönstämma. "Många står barskrapade och har inget alls. Varken jobb eller mat."
"Tyst fortsatte jag stirra ned i golvet. Tyckte mig se att golvets grova medaljongmönster bildade stora elefanter som rusade mot mig.
"Lyssnar Helga?" frågade han med lite lugnare tonfall.
"Barnen lyssnar inte på mig", sa jag ettrigt och kände hur irritationen byggde sig allt högre inuti mig. "De ignorerar det jag säger, och vägrar städa som det var sagt. Mamsell Rut har bestämt att de ska lära sig städa sina rum."
"Såååå var det inget annat", sa han och flyttade den svarta pipan till andra mungipan. "Det var ingen lätt uppgift Helga fått. Kan tänka mig att gunstig herrn har mycket att säga om den saken?"
Jag nickade och vågade mig på att höja blicken några centimeter, bara så att jag såg min herres skor. De svartblänkande skorna var min förtjänst. Jag hade putsat dem inatt under stjärnorna när de i huset sov. Ingen hade bett mig, men jag såg att han bar dem med stolthet. Att gårdagens försiktiga steg bytts ut till de han förtjänade.
Min herre tog mig under hakan och studerade mitt ansikte några sekunder. "Jag vet ingen som är så envis som Helga, så jag antar att ni vinner till slut, vad jag än bestämmer här och nu."
Han smekte mig över huvudet med sina smala kontorsfingrar. I dem fanns inte minsta valk. Det visste jag efter nattens besök.
Jag nickade sakta och kände hur mitt inre blev alldeles varmt. Jag älskade honom. Älskade denne vackre, smalsnipade man. Han orsakade sömnlösa nätter, men gav mig så mycket tillbaka.
"Så...jag får fortsätta att skälla på barnen?"
Han skrattade och drog med fingret över min kind. "Klart att ni får. De måste lära sig vanligt folkvett, och vem är bättre lämpad än ni?"
Min herre stannade med fingret mot mina läppar, och böjde sig ned mot mitt öra. "Tack för inatt, min älskade. En liten present väntar i ditt rum, gömd under kudden."
Han vände om och gick ut.

Jag tittade mig om i rummet så att ingen sett det som hänt, men möttes bara av kattens blågröna ögon.
"Selma kom får jag krama dig.", sa jag och lade kinden mot hennes mjuka, gråa päls."Hjälper du till att duka?"
Hon tittade förnärmad på mig och slank ur mitt grepp, skakade på sig och kröp in under soffan.
Nä jag var inte särskilt omtyckt på gården, men allt det var förlåtet. Livet ville väl inte ge mig ynnesten att ha vänner eller kärlek runt mig, ja förutom min herres då.

Du kan höra texten på soundcloud  där jag läser den.


Avundsjuka-medialitet-seriemördare som vill berätta något

I flera tidningar har jag läst hur författare ondgör sig över berömmelsen kvinnan som visade upp sin kropp har fått. 
Jag läste i en tidning att hon haft det tufft gentemot andra, och tror att hennes berättelse kan få de som är i hennes dåvarande situation att känna igen sig, se att någon varit där, och inte gått under.

Jag vet inte om det är avundsjuka som skapar alla dessa inlägg, eller om det bara är att de reagerar för att hon får möjlighet att skriva en bok, utan att ens ha funderat på det tidigare.

Jag jobbade på en elbutik i många, många år, och träffade då gott om äldre män och kvinnor som när de väntade på taxin började prata med mig. Nu menar jag inget chitchat, nej inte alls. Det var öppenhjärtliga diskussioner om hur de levt som unga, vad de gjort, och hur de tänkte.
För mig som författade noveller och krönikor var deras historier små guldkorn som jag ofta skrev ned i min dagbok, eller la på minneshyllan. Du anar inte vad folk varit med om. Både unga och gamla.

Rita, vår underbara barnflicka är trots sina ynka nitton vintrar en erfaren kvinna som har många saker i sin ryggsäck. Vi har många kvällar suttit och pratat om hennes härliga liv i Thailand, och jag genom henne insyn i landet jag bara besökt två gånger.
Vi får se i framtiden om det inte kan finnas möjlighet att jag tar med mig henne dit och gör research.
Ett nästan klart manus handlar nämligen om elefantskötarna i Thailand, och innehåller lite frågeställningar som jag måste reda ut.

Vår vän "Mackan" är också en livserfaren människa som har en lång historia bakom sig. 

Min kund och vän Marianne och jag har suttit flera timmar och pratat om hennes liv som började för åttioett år sedan. Fatta vilken tidsrymd det inbegriper...åttioett år. Hon har upplevt massor, och har länge funderat på att skriva om det.
Av en händelse korsar våra vägar sig, och under tiden jag fixar till hennes underbart vackra trädgård berättar hon om det som hände då för länge sedan.

Mitt manus växer trots redigering, och små detaljer sätts in i det som förut bara anats. Mitt manus om barnen är så brutalt självklart att det bara är att skriva, men inte lägga in för många hade.
Orden rinner ur mig.

Nu ska jag i ärlighetens namn inte ljuga och kan tala om att redigeringen gått lite i stå då jag jobbat så sent om kvällarna, och sedan rasat i säng så fort jag stängt dörren.
Häromnatten var det just en sådan dag. Jag hade slitit hund ute i en kunds trädgård, och var helt slut i hela kroppen. Det var till och med så att tårna sa ifrån.
När de andra tittade på film la jag mig och sov, men väcktes mitt i natten av att någon tryckte ned mig hårt i sängen, och ruskade mig. 
Jag vaknade med bultande hjärta och tänkte springa in till Peter som sov hos barnen, men sansade mig då jag kom ihåg att min bästa kompis Sanna låg intill.
Hon sov dock djupt, och märkte inget.

När jag tänkte tillbaka på incidenten dagen efter insåg jag att det nog var min karaktär som ruskade om mig, rädd att bli glömd. Att jag inte skulle berätta hans historia.

Naturligtvis har jag googlat på namnet i artikeln som inspirerat mig till romanen hat och en gnutta kärlek, men det finns absolut ingenting. Nada...han är puts väck ur minnet på någon.

En man som dödat tjugo unga flickor borde väl synas?
Tanken slår mig att han måhända berätta sin historia för mig. Att det är sanningen jag skriver. Jag ryser då han tilltalar mig i nattens mörker, kräver att allt blir rätt.
Jodå, jag vet att jag är medial, men...betyder det att jag måste skriva om någon som är död?

Om du vill lyssna på mina inlägg hittar du dem under soundcloud på min sida i facebook.

Väl mött
Kram

En början-51

"Jomen visst du. Försök lura mig med något annat. Alla vet väl att Per och Pia är vänner, inget annat. Giftermål? Ha, ha...nä, nä."

29 juli 2012

Frustrerad-galen

God kväll

När jag vaknade i morse var det dödstyst i huset.
Barnen sov till strax efter åtta, och jag joinade dem. Det var underbart att slippa skynda upp, äta frukost och åka bort.

Det värsta med att starta firma på sommaren är att jag missar ungarnas ledighet.
Saknar dem vansinnigt, och försöker ta igen det jag missat i närhet så ofta jag kan.
Tänk att en liten unge kan väcka sådana känslor i en. Hjärtat bankar av kärlek då jag studerar dem då de sitter tysta framför teven och tittar på Scoobydoo.

Dagen har vi delvis spenderat inne på TELIA-butiken i Skärholmen för att dels prata internet, dels få igång 3g och Spotify på Peters nya Iphone.
Vi hinner ju sällan göra ärenden eftersom vi alltid jobbar, men idag hann vi. 
Fyrtio minuter senare gick vi ut från butiken med en kombinerad router/modem som ska hjälpa oss att få fart på nätet. Hm...tänkte jag då killen gav oss det. Undrar om det här verkligen fungerar?, men skam den som ger sig.

Efter ex antal timmar igen, har jag fått igång nätet via den nya manicken, och kanske, kanske att det är liiiiiite snabbare. I morgon tänker jag ställa upp den på övervåningen för att testa om det går snabbare när routern sitter högre. 
Ha, ha...som om det inte var nog med strul, så tar tråden i min grästrimmer slut, och bruksanvisningen är puts väck.

När vi hämtar gräset och grenarna jag rensat bort från kundens trädgård kommer hon ut och hejar. Vi pratar om den underliga självsådda busken i hennes trädgård, och kommer fram till att det är björnbär. Jag ska plantera den hemma eftersom hon redan har en jättebuske vid huset.

Peter for iväg till ett takjobb, och jag hämtade en kompis till Razmus som bor några mil bort.

Ungarna härjade sedan runt hela kvällen, och fick till sin stora lycka pannkakor till kvällsmat.

När de ätit sig mätta la jag barnen plus Razzels kompis till sängs, startade en film, och satte mig på kontoret med trimmern.
En timme senare ringde jag frustrerad till Peter. "Hjälp! Den här skiten går inte att få ihop. Hur i h-e gör du?"
"Lugn", säger han och småskrattar. "Den är inte så lätt, men jag tror att jag kan fixa det. Vänta tills jag kommer hem."
Lättad ställer jag trimmern vid skrivbordet, blänger på nystanet av orange tråd och svär lite.

Nu har jag fortsatt med att skriva ihop ett brev till försäkringskassan som vill sänka min peng eftersom jag gått ur Alfakassan och joinat SmåA. De visste inte ens vad SmåA var när jag ringde dem för några dagar sedan.

Den här helgen har varit hyfsat lugn, och jag har bara rensat bort gamla rosor i min rabatt. Tänkte klippa gräsmattan, men blev räddad av regnet. Ha, ha...läste du det...räddad? Jag hade faktiskt ingen lust att vare sig klippa gräs, eller diska, och struntade i det.

Nu ska jag skriva.
Ha det gott min vän
Kram

En början-50

"Farmor, vem är det här?", sa jag och pekade på ett gulnat fotografi av en ung kille som någon skrivit ett frågetecken under.
"Ja du lilla vän", sa hon och tittade allvarligt på mig."Jag vet inte om jag får berätta det. Fråga din mor istället."

Appletande och intrigskapande

God kväll
Idag har jag jobbat med skrivande hela dagen, eller rättare sagt försökt hitta en vettig appskapare som kan förverkliga mina planer.
Inte helt lätt, men nu har jag mejlat några som jag hoppas svarar till en början, och kan göra det jag vill.

Har installerat Soundcloud och kikat på några till som verkar intressanta.
Så nu hopppas jag kunna leverera mina skriverier via min röst också. Du hittar mina inlägg på facebooksidan

Barnen och jag har tagit det lugnt, och dissat fulla skottkärror som enträget ropat från trädgården, och häckar som borde klippas ned.

Efter lördagsmys med popcorn och chips i massor har barnen somnat, och lugnet har lagt sig över huset.
Det är som om en stor tung filt lägger sig över oss på natten. En filt med små hål för stjärnorna.

Fakturor ska skrivas, fotografier till bokmässan fixas, papper kopieras, och manus skrivas.

När jag tittar in på facebook ser jag att sajten författartips har en intrigskapare på sin sida. Jo, jag skojar inte. 
Kika in själv får du se. 

Nu ska jag samla ihop alla pärmar och papper på bordet, och börja skriva på manuset igen, eller rättare sagt redigera det. Längtar tills jag får börja fippla med filmmanuset igen.

Ha en härlig dag

28 juli 2012

Rosor-blommor och gröna fingrar

Tillhör du dem som sätter frön i små krukor på våren, för att lite senare plantera ut dem, eller...gör du som mig? Det vill säga petar ned fröna direkt i jorden och förväntar dig att de ska komma utan förkultivering?

Jag har den tron att allt sköter sig själv, och brukar vanligtvis få rätt.
Eftersom jag bor som jag gör växer det mesta i vår trädgård, men en blomma som inte vill växa här är solros. Denna härligt maffiga vän vägrar att rota sig hos oss, och jag tjatar inte.

I våras kom Peter hem med en som sattes ned i jorden, och dog på några dagar. Nu står hon där som en markering att jag minsann inte ska tro att jag är någon expert.

Men rosorna trivs här...oj, oj, oj så många det blivit med åren.
I dagsläget har jag både röda Flammentanz, gula buskrosen Lightning, Randiga Rockin Robin, och många fler.
Några av dem ser ut som skira porslinsblommor då de blommar, och andra har stjälkar som är lika tjocka som mitt lillfinger, och står rakt upp utan stöd.
Här kommer några av skönheterna:




Det verkar som om rådjuren bestämt sig för att jag får ha de här små älsklingarna i fred, för de har fått växa hela sommaren utan att en enda försvunnit.

Igår när jag gick runt på tomten såg jag att mina nya Klematis trivdes på sina platser, och några blommade till och med. Något jag inte räknat med skulle ske i år. Jättekul.

Min gammelmormor är nog ganska nöjd nu, när jag fortsätter det hon en gång startade. Jag samlar också in frön från mina blommor, och planterar det på våren då det är dags. Trädgården växer åt alla håll, och tanken är att jag ska köpa ett persiokoträd som heter Frost. Det tål nämligen att växa här.
Och ett bigarråträd ska vi köpa. För nästa år vill jag smaska sådana.
Finns väl inget härligare än att äta frukten direkt från träden?

Nu är det dags att stänga av internet och skriva på manuset igen.
Ha en underbar dag

En början-49

Jag och min bror gömde oss under bordet då vi hörde pappa på farstubron. Rädda att han skulle se oss drog vi ned duken så långt vi kunde, och satt tysta som möss.

Dialekt-minnen-giftermål


Dagboksinlägg 28 juli 2012

Daggen ligger fortfarande i gräset när jag och hundarna går ut i skogen. Solen har för länge sedan rest sin stolta skiva, men fåglarna och gräshopporna har ännu inte riktigt fattat att det är morgon.

När jag kommer tillbaka från promenaden sätter jag mig vid skrivbordet och öppnar upp datorn, trycker på knappen och försvinner in i min värld där jag bestämmer allt som sker.

Jag befinner i en virvlande fors av ord, och hela mitt väsen lättar från stolen och förs till en annan plats, en annan stad.
Orden jag hör är inte främmande, åh nej…små minnesfragment från barndomen studsar omkring i hjärnan, samlar intryck, lyssnar och känner.
Det var de här orden jag hörde som liten, liggande i min moders mage, och många år efteråt. Det var de här orden jag älskade.

Tänk att en dialekt fäster så hårt på stämbanden. Dessa långa ö:n och l som jag liksom alla andra i vår lilla by, tyckte var helt normala, medan andra, utifrån…tittade på oss och log konstigt.

Där jag bor nu finns inget så unikt. Här i byn har vi vackra hus, massor av hästar och en buss som åker förbi då och då, men ingen dialekt.
Ute på landet i Stockholm pratar de som alla andra, finns ingen inre gemenskap i ord.

Jag blundar och minns farfars pipa, gråa keps och lapp för ögat. Med ålderns rätt har även jag glömt, men påminns genom min dagbok.
Det är bra att skriva upp det man minns, för en scen ger den andra, tredje och den fjärde, och om du har tur dyker det som var då upp, och låter dig kopiera ord och handling.

Min gamla farmors ansikte syns på väggen mitt emot mig. Hon ler som då jag var liten, Inte det blanka, slitna som demensen gav henne.
Vi sitter om igen vid bordet i köket och äter bullar med mjölk, pratar om hennes barndom, teatern och hennes förvridna händer.
Innerst inne saknar jag nog henne, och mormor…min snälla, snälla mormor som jag bodde hos varje helg.

De har båda hälsat på efter sin död, stöttat mig i svåra stunder utan att säga något. Bara hållit sin hand på min, suttit vid min sida tills det onda gått över.
Mormor ville se mig gift, och tjatade innerligt om att jag skulle köpa en vit, tunn klänning jag passerade varje dag. Då var jag knappa trettio, och singel.
Jag köpte aldrig klänningen, och gifte mig inte heller…inte då…

Idag 2012 sitter jag i min kammare och skriver om dem, de som inte längre finns. Klänningen jag nu ska gifta mig i liknar inte alls den mormor ville ha, men hon och farmor är nog glada att jag , den eviga virvelvinden ska göra det…gifta mig.

Som vanligt gör jag allt bakvänt…
Tre barn finns i vår familj, ett stort hus och en stor bil. Dock inte Volvo.
Men det blir nog bra det här med, och dialekten behåller jag i hjärtat, vårdar och använder i mitt skrivande. Hör delar av då jag ringer hem, eller besöker de som finns kvar.
Det blir nog bra det här med.

27 juli 2012

Iphone-appar-mobilt skruttinternet-bambuser och annat

Du som läst min blogg har nog förstått att jag är en tekniknörd.
I vår brevlåda dimper Iphonetidningen, Mac Word, Pc tidningar och trädgårdtidningar ned med jämna mellanrum. Några år prenumererade jag på Gör så här, som är en fantastisk tidning som jag läser från pärm till pärm och sedan sparar.

Idag hittade jag en artikel på webbtidningen Iphones hemsida, det handlade om mobilt internet, något som gett mig gråa hår i förtid och gjort så att jag skällt ut en hel del tanter på Telia.
Vi bor nämligen långt ut på landet, och Telias tjänster ha svårt att nå oss. Säger de i alla fall. En av deras operatörer berättade att anledningen till det sköldpaddslångsamma är att Telia inte anser det värt att skicka ut nätet till oss, och har strypt det för att spara pengar.

Nåväl, den här länken fick mig att svalna lite, och sänka raggen. För jag tror att kanske det är lösningen på vårt problem. Det eller en router, kanske till och med en antenn på taket.

Jag trivs med min bärbara Mac och vill helst inte införskaffa en fast installation för att kunna jobba via internet här hemifrån. Nu blir jag ofta utkastad ur cyberspace och kommer inte in igen. De förhatliga nollorna skrattar åt mig från dataskärmen, och vägrar höja sig ens en enda siffra.

Jag har alldeles nyss skaffat mig Iphone och lär mig successivt hur den fungerar.
Några få appar har jag beställt, och ett spel som heter Temple run till Razmus.
Jag försöker lära mig att skapa en egen app för att via den öppna en sajt som jag kan sälja mina noveller från, ungefär som Novellix, men bara med mina alster, och kanske någon skrivarkompis.
Jag går ju just nu en utbildning hur jag jobbar med facebook, och hoppas få lära mig massor.
Det här med appar får komma strax efter, men jag kikar ofta på google, och läser många datatidningar för att hitta tips och sajter som kan vara aktuella.

En bra app som jag hitta är AudioNote, något som innehåller både möjlighet att spela in ett föredrag och anteckna samtidigt.
En annan bra app är Bambuser där jag spelar in mina noveller och delar dem på facebook mm. Det är dock inte så proffsigt som jag önskar, och jag saknar en möjlighet att visa upp mina böcker.

Har även en ide´till en app åt Peters företag. Jodå han har faktiskt köpt en Iphone. Något jag aldrig trott var möjligt. Naturligtvis börjar deras liv tillsammans med att internetanslutningen och spotify krånglar, men...det hoppas vi lösa i helgen.

Nu har vi två Iphones i familjen, och skaffade förra veckan ett superbt skydd för våra stackars älsklingar.
Eftersom jag jobbar inom plåtslageribranchen och trädgårdsmästerit måste telefonen tåla en massa saker. Både vassa kvistar, tappningar och sol i massor.
Och det gör de tack vare OTTER skalet. Något jag varmt rekommenderar alla som är rädda om sin Iphone.

Just för tillfället läser jag igenom ett antal tidningar för att hämta in det intressanta och spara det. Att läsa dem på skärm tilltalar mig inte alls.

Nä nu är det dags att utfodra vilddjuren som skrikande studsar på studsmattan och låter hungriga.

Ha det

Ledig dag med barn, räkningar och en massa måsten

Hejsan

Gårdagen tillbringade jag i min kunds trädgård, och det med råge. 
Nio timmar höll jag på i ett. Gjorde knappt stopp för lunch eftersom jag var så ivrig på att få se resultatet.
Och det blev fint.


Min kund Marianne och jag har blivit vänner på kuppen. 
Vi är väldigt lika trots trettio år mellan, mer till och med. Tänker på samma sätt, och är lik varandra i sättet.
Nu har jag tagit hälften av trädgården, och träffat både mördarsniglar, elaka myror som rödfärgat min näsa och orsakat tårflöde, hållit i en söt Salamander, några skalbaggar och ett antal fjärilar som förvirrat sig in i mitt långa hår då jag är under buskarna och klipper.

Idag ömmar det ordentligt i kroppen. Jag har banne mig ont överallt, till och med i fötterna.

Barnen är hemma och leker, men jag har haft sovmorgon, och ätit frukost i lugn och ro.
Solen skiner ute, och det är halvljummet.

Inatt skrev jag på manuset tills tre. Tiden bara flög fram, och plötsligt var det morgon.

Nu på morgonen har jag gått igenom Peters företagsräkningar och våra privata.

Nu ska jag ner i källaren och försöka laga vår tvättmaskin som plötsligt vägrar att släppa ifrån sig vattnet. Det blev en hel del blöta kläder som jag fick vrida ur för hand.
Barnen och jag har tagit hand om den torra tvätten, och separerat det för att sedan lägga in i varsin garderob. Det gäller att lära dem sådant där i tid, för jag tänker inte agera städerska när de är stora nog att hjälpa till. Min tid räcker inte till.

Så fort jag lagat maskinen tänkte jag ge mig på manuset igen, och kanske, kanske hinna med att skriva på självbiografin.

Ha en härlig dag
Kram


En början-48

Spegeln ramlade i golvet och sprack i tre nästan lika stora delar.
"Det där betyder sju års olycka", sa Hans.

26 juli 2012

Hälsingemål

Är du liksom jag från Hälsingland och utflyttad?
Har du svaga minnen av ord som häler, töckne, cykler och öschker?
Just ny skriver jag på en ny bok och film som jag hoppas att ett förlag vill ha
Grejen är att jag behöver massor av hälsingeord, sådana där som jag glömt, men ändå minns då någon säger den
Hjälp mig utöka min hälsingelista

Detta är vad jag hittat hittills:


hälsingemål 

sarjigt  = långtråkigt
Bös = oidentifierbart skräp
Chalur = misstänkt eller misstänksam
Dôrg = spindel
Dôrg vagel = spindelnät
Flokig= stökig
Flurig i håret = trassligt hår
Fäx = ladugård
Gnussa = gnugga, gnida
Huj = hej
Häla = klara av kylan
Illhôgas = jäklas
Joll = strunt
Jollig = löjlig
Karsk = modig, tuff
Kuckerella = sädesärla
Kuse = insekter
La mä = ihop med något annat
Lamä = intill, tillsammans med
Läppli = låt bli
Läre = måste
Motvear = taggar på nagelband
Myche = mycket
Oomkullrunkeligt = något som inte går att rubba
Ostkrokar = ostbågar
Pärer = potatis
Reki = vinglig,ranglig
Rönkvesa = slyna
Sargig = tråkig, tjatig
Skämm = slö
Stavärdigan = ungefär som rejäl
Stutta i = gå in något
Stöss = förvånad, överraskade
Tvörmätt = proppmätt
Örsig = bråkig, jobbig, störig




Känner att det är min skyldighet att fortsätta att lära ut denna fantastiska dialekt på min blogg. Får bara säga grattis till er som läser för det är inte många som får denna chans (hmm undra varför? haha) =) Om du nu sitter och funderar på vad du kan ha missat innan så är det bara att kolla under kategorin: Johanna lär ut...Here we go again!

1.

Om du ringer till någon hälsing och frågar vad personen gör så kanske du får svaret -Jo ja ä utepå å kollar runt lite já.
På så kallad rikssvenska så kan det översättas tex -Jag är på stan och kollar på lite saker alternativt -Jag är ute på promenad och ser mig omkring. Som ni kanske har förstått så kan et ha många olika betydelser hehe

.

2. Om du frågar någon -Hur är det med dig? Så kan du få svaret: -Nja já är lite knöven já, lite kraslig i halsen och så lå = Jag är lite sjuk, har lite ont i halsen och sådär. Värst logiskt kanske det inte är...? Men men haha.



3. Lite ord:
Gnussa=gnida (i vissa samanhang) som tex om man ska ta bort en fläck från tröjan så gnussar man in tvättmedlet i tyget osv.


Glist = Om en person, ofta äldre, ser lite dåligt med ögonen så säger de Ja sir så slist (stavar som uttalet) =Jag ser så dåligt.Joll/Jåll=Löjligt/fjantigt. Ex vilket joll/jåll=vad löjlig

tPlösa=Göra sig av med, slänga bort. Jag plöste bort massa grejer från matbordet före maten=Jag tog bort massa saker från matbordet innan maten

Påt(stavat som uttalet)=På det ex Já tänker inte så mycke påt jag é=Jag tänker inte på det så mycket.
4. Då var det detta med

uttal:

Kex->Kex inte med ch ljud!

(Färgen) bersh->bärs
bebis->bäbis

Sist med inte minst har vi ordet messmör ->Mässsmör inte mes-smör.

Då kanske du tänker att näedå messmör stavas bara med två s... Har du någonsin fått skriva ett ord med tre s eller tre t? Näe precis min lärare och säkert din med hade blivit skogstokig då så argumentet håller inte =) haha

Självklart råder det även delade meningar här uppe också men för det mesta så uttalas e->ä. 

Hmm ja vi har sannerligen en skön dialekt =)
Finns säkert hur mycket mer som helst men man tänker ju inte så mycket på det när man bor här och har pratat såhär hela livet ;)


1.    En sak som är typiskt oss är att vi säger -er istället för -ar i slutet av verb:
hoppar-> hopper 
fikar-> fiker
cyklar-> cykler osv.
2.     
Ni förstår vad jag menar ;)



2. Lägger till ett e på slutet av en mening:
Det vill inte jag e. 
Det kan inte jag e. Mycket frustrerande för vissa har jag hört :)



3. Gö. Vi säger gö istället för göra.



3.    Några ord som är bra att kunna:


Huskigt = När det regnar och det är lite rått ute så är det huskigt väder. Man kan även känna sig huskig när det är sådant väder.


Lurt= Om man tex säger: Aa det är nog lite lurt om det inte är så= Aa det är nog så eller: Aa det skulle inte fövåna mig om det är så.



5. En typisk mening är: Jag vet inte vad jag ska gö jag e= Jag vet inte vad jag ska göra.


En till påminde mig svägrskan om ;) Det läre ja ju gö= Det måste jag göra.


För att inte tala om helt outbytbara ord som att vara flurig i håret, sitta på hycklerna och vara ohögsam
Översättning.. vara rufsig i håret, sitta på huk och vara lite rädd för skråmt – oj ett till enångersord.. skråmt = spöken/troll/annat bus

Jag häler inte med = jag orkar inte
pärer,potäter = potatis
döra = dörren

Sedan tar vi bort an i slutet på ett ord och lägger till er istället. t ex vantar blir vanter, pengar blir penger.

"Trussade" är Hälsingemål och betyder "pulsa" i snö

prater brätt Hälsingemål han

Så jag åkte te bollnäs

 " Va säg du' fla?"

"Hänne äre sa myche fölk sa man bliirå alleles huggevill..."
(Huggevill! Jag gillart!)

"Hualigen, ä ni järalés alldéles ni? Ja har då inge för å sitta ha mä mä nå fäisbokrüpper hänne på annersia Sverige e."
(Hela frasen är väl hälsingeaktig men jag har strukut under det som värmer. HUALIGEN sade alltid min Farmor Frida förresten!!!)

"Ja int vet ja va ni anner tyche, män ja tyche då att hälsingemål ä he finaste dialekta som finns!"


"Mään sluta jålla er nö jänter."



"Haru sitt di annre föningan dö?"



"Änt ä vackert så sä!"


Se snygge frunntimmer. Tror dõ att dõ förstå språke? Se snygge kara. Ha dõ smaka hembränt nångång? 


Stöss är hälsingemål betyder förvånad eller kanske nästan chockad

Busjänter

Mäh

Barnong är väl bara hälsingemål för "barnunge"

Dä kliar lite i högerögat, men annars ä dä bra!

Men, va ära du komme mä ra? Ja ha ju precis borste tänneran ja!"
Så ska en törr hälsingepöjk tas!

Men hä ä ju som kyss mä i arsle = någonting är dåligt

Finns hä plass i frysa? = Finns det plats i frysen?

Va ska ru mä töckene te rå? = Vad ska du med det där till?

Hu kömme dä sä rå? = Hur kommer det sig?

Ho ä rå gälen dä där flecka = Hon är ju galen den där flickan

Men deärå själva faan
Rävsov
hälsingemål säger man ”e” efter negativa meningar. Exempel: ”Inte fan ä han arton e”. Direkt översatt blir det ”Inte fan är han arton inte”.
Rammel betyder skräp
Dit hör till exempel infinitivet måsta, presensformer som han gå och han ropa samt oböjd predikativ i en sats som dom ä trött.[4]
Jag tröck (ja hälsingemål för tryckte..
Mä, seru int dä du
Veckenne gåår ju lite foorlare nu
Lite Hälsingemål igän….öm hä nu går Å läsa…*L*

annarsch så får ni väl höra ätter mä nån söm kan….hehe

Veckenne gåår ju lite foorlare nu då man ha börja jobba halvtii, hä ä väl bra hä, män hälgenne skulle ju kunna vaara lite länger..döm går lu lika forscht döm så hä blir jussöm lite tii te å hälsa på allscht fölke man känner å.

Hade jussöm tänkt Å faara ut på vilosipeeden och pedala på lite, åsså täjje mä kamera utifall hä skulle dyk öpp nå inträssant söm man hade veela haftmä  på bild ..män hä ha ju kömma lite mer snö så hä ä väl för halscht på vägen igen
En kan ju höppas att vääre blir varmt i hälga så snöön smälter borscht å vägane blir isfri igän, då kanske hä går å faara ut en sväng på söndan.
Döm ha ju lööva att hä skal bli dyngväär på lördan å idag blir hä bara lugnt för nu har ja haft ett träningspass å bränt lite fläsk……
å hä blev ja trötter tåå…å liite söölskren……så hä blir nog bare slappt åsså kanske nån rektet bráan film te kvällen

Näe gött fölk…..hade nog inge mer å jalla öm just nu..hä blev tomt i skrivarluvan helt plötslet….hehe……
tyckte ja hade en helan bok i huuve män ja kömme väl tebaka mä nåran sääne.

ha en goan hälg allihopa
Möra = God Morgon på hälsingemå
Jaha, äru och handlar?
På gymet: "Jaha, tränar du här du?"
"e" istället för "eller" .
Men du" när dom inleder en mening. Åsså är d:et i "du" lite retroflext, alltså tungan är lite bakåtvikt som den är när man säger t.ex. "bord"
"Ska du´nte gå ut ikväll du e?". Här ska e:et ska vara kort och uttalas som det gör i t.ex. "fest".
ja vänter på däg ja
jag gillar´t inte
Dass  toalett
Så "det sket sig"
Hänne - Här
Dänne - Där
Bakaför - Bakom
Bara - Barnen 
Klöpp - Klippte 
Tröck - Tryckte 
Röck - Ryckte 
Mös - Myste 
Dä funkant - Den fungerade inte 
Däbintnå - De blir inget 
Djickent - Det gick inte 
Dä gånt - Det går inte 
Haru fått nårå ? - Har du fått något då? 
Vaärämärä ? - Vad är det med dig? 
Tjöföbi - Kör förbi. 
Dähönthit - Det hör inte hit 
Vajörö - Vad gör du 
Jörä durå - Gör det du istället. 
Äffö tröket - Det är för tråkigt 
Vant anmä ? - Var han inte med ? 
Däjönt nå - Det gör inget 
Du skant tro pån - Du ska inte tro på honom 
Jönt påäng gång - Gör det inte på en gång 
Fålase - Får väl se 
Fickint - Fick inte 
Dön ditan - Slå till den 
Tainurå - Ta i nu då 
Rätutan - Räta ut den 
Bääsch - Beige 
Chäf - Chef 
Läcker -Något läker t.ex. vattenkran 
Nåre/nåra - För få/Några 
Änte - Är det inte 
Varåra - Varför då 
Jånst - Nyss 
Fånt - Får inte 
Följa te väx - följa halva vägen 
Glåma -Titta
Setat-suttit
Förstog-förstod
När han beställde sa han " jag ska ha köttbullar, och lingonsylt lamä"
Lamä-med
Mä gelä nö innan dä händer nå!
Vörte(varit)
Åcken då'rå :)
Ja lärer också gå å lägga mäg nu, om ja ska örska öpp i mörabitti.


Olle Hall har skrivit dikter på hälsingemål   I JONST OCH JAFFES

Vestlund, A.: Två historier på hälsingemål (1931)


25 juli 2012

Takliv

Sitter på taket och njuter av ljumma sommarvindar
Äntligen känns det att det är juli

Tyyyyyystnad, redigering pågår

Igår var vår barnflicka ledig, och jag planterade blommor, rensade ogräs och grävde i landet, men åkte också till grannbyn för att besöka lekparken i skolan.
Medan barnen härjade runt gick jag in på webben och lyssnade/deltog i Digitala affärsmodellers möte.
Jag satte mig under äppelträden i skuggan och hade faktiskt hygglig uppkoppling.

En timme senare var det slut, och vi packade ihop.

Visst är det fantastiskt med teknik? På det här sättet kan jag både vara hemma, och jobba samtidigt.

Jag vattnade mina nysatta blommor, och kollade så att mina älskade rosor och träd mådde bra.

Klematisen har tagit över hela äppeträdet, så jag undrar om det går att ta ned några äpplen i år. Men vackert är det.


När klockan blivit prick 22.00 somnade barnen äntligen, och jag tog mig an redigeringen av manuset Hat och en gnutta kärlek igen.
Skriver in det jag redigerat på papperet, och ändrar, lyssnar, ändrar igen. Du vet det där vanliga.

När natten går mot gryning packar jag ihop, och lägger mig i en av barnens sängar eftersom de ligger i vår dubbelsäng. Zabine har lagt sig i soffan.
Värmen tar kål på både människor och djurs sömn. John Blundsanden fungerar dåligt när det är sådan här kvav luft.

Idag ska jag tillbringa tiden på ett plåttak. Målning ingår i schemat, och listuppsättning.
Barnen har Rita hos sig, och hundarna får också stanna hemma.

Ha en underbar dag
Kram

Hjärntrött

Nä, det är inte mig rubriken syftar på. Det är min älskade unge, vår dotter som nått upp till femton vårar och borde vara ute och drälla nät...