Centimeter för centimeter separerade Benjamin den tunna huden från huvudet.
Tungan låg i mungipan som en lurande murena, och på grund av det dåliga ljuset var hans näsa bara var några ynka millimeter från det ljust röda. Benjamin både attraherades och kväljdes av doften.
Den smala kniven var vass och Benjamin hade efterhand utvecklat en mycket effektiv rörelse som skilde det långa röda svallet från huvudet på kvinnan.
En billykta syntes en bit bort, och han kände svetten bana sig väg från nacken och nedåt. Lyktan försvann och han sänkte axlarna, tog ett djupt andetag, och fortsatte sedan tills den sista hudfliken lossnat.
Kvinnan som låg på backen i en blodpöl hade fått ögonen utstuckna, och munnen var för evigt fångad i ett skrik.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
För första gången i mitt liv har jag läst en e-bok via Ipad. En underlig lite tom känsla, för jag saknade doften av pa...
-
Igår var jag ju på skrivkurs för första gången. Tyvärr missade jag den första gången eftersom familjen låg hemma i maginfluensa, däckade o...
Det verkar bli en bra puffdag idag, snyft, sorg och äckel om vartannat. :)
SvaraRaderaUsch usch usch. Så fruktansvärt att läsa. Var får du allt ifrån :-)?
SvaraRaderaDen grep tag i mig. Ville först inte tro att det var en människas huvud, misstänkte det. Lät så glatt med en murena i munnen men visade sig inte vara glatt alls. Överraskande. Någon reaktion måste väl min puff skapat, eller vad menas med mållös?
SvaraRaderaHjälp vad ruskigt... Men bra och levande skrivet - som att se en film :)
SvaraRaderaCreepy är det ord jag finner som passar bäst!
SvaraRaderaHjälp vilken brutal text! Läskigt!
SvaraRaderaja äckligt
SvaraRaderamen bra