Kvinnan sänkte darrande skeden med det vita pulvret till golvet, och lät den stå där under tiden som hon hällde i några droppar vätska, sedan lyfte hon den och höll skeden över lågan några sekunder innan det bubblade upp.
Utan att andas knöt hon en slangliknande rem runt armen, och stoppade blodet. De smala ådrorna som lyste genom huden, längtade efter att befrias.
Med hjälp av munnen drog hon in vätskan i sprutan och tryckte sedan med en djup suck i sig härligheten. Ett hemligt leende spelade i mungipan innan det släpptes ut.
Som en trasdocka ramlade hon ihop på platsen, och utspilld själ och brustna drömmar seglade bort till en annan dimension.
Återflyttad till Hälsingland efter 40 år i Stockholm och köpt en hästgård, äger två islandshästar, men framför allt är jag mamma till tre härliga ungar varav två söner med ADHD och en dotter med ADD som även lider av utmattningssyndrom. Jag är hemma med henne sedan 2020. På bloggen hittar du noveller, och en början på ditt skrivprojekt, men även berättelser om vårt liv som just nu mest består av att renovera gården och hjälpa dottern tillbaka till livet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Läkarens bedömning
Det har gått några veckor sedan jag ramlade av Tritill, och jag har varit till akuten och blivit genomsökt av en dator. Det onda ville inte ...
-
De skrattande barnen låg sida vid sida på marken, och såg inte männen som sakta närmade sig bakifrån. Solen gick i moln och ett lätt regn f...
-
För första gången i mitt liv har jag läst en e-bok via Ipad. En underlig lite tom känsla, för jag saknade doften av pa...
Otäcka värld. Den här sanningen gillar jag inte.
SvaraRaderaBra skildrat, men inte så trevligt...
SvaraRaderaBra beröttat. Man undrar vilka vägval som lett fram till att denna lösning är lösningen.
SvaraRaderaen typ av lösning...sista meningen är mycket berörande.
SvaraRaderaOtäckt och starkt.
SvaraRaderaStarkt!
SvaraRadera