När man skall skriva om något som finns i verkligheten tycker jag att det är mycket viktigt att det jag skriver stämmer. På grund av det sökte jag böcker om mördare bland annat, och hittade en hel hög, bland annat denna lilla pärla.
Jag ljuger om jag säger att den är bra, men intressant är den. Mycket intressant till och med. Den väcker känslor och faktiskt lite funderingar över om samhället kanske borde sacka ned farten lite, och börja titta på hur vi behandlar våra barn. Överlämnar vi dem för mycket till andra? Borde vi jobba mindre för att ge våra änglar vår tid istället för fler saker?
För det är det som är kärnan i boken. Genom intervjuer kommer det fram att den grymma seriemördaren som barn blivit illa behandlad ochv utesluten från gemenskapen både i familj och hos kamrater. Utlämnad att klara sig själv genom mobbing och ibland till och med övergrepp.
Ett uttalande som fastnat hos mig är det här:"Ingen såg mig, inte ens lärarna, så det spelade ingen roll om jag var i skolan eller ej. Ibland fascinerade jag om att ta med mig pappas gevär till skolan och skjuta ihjäl dem allihop, Pang! pang!pang!"
Det är ingående beskrivningar av övergrepp på barn, och kvinnor, men även förklaringar hur en mördare tänker innan mordet. Skrämmande nog kan du ha passerat en sådan idag utan att ha en aning om det. För de är som vi, människor av kött och blod, men med konstiga tankar ibland.
Skriver du deckare? Crimehistorier? Eller bara är nyfiken? Läs 448 sidor med fakta från en psykolog som dagligen träffar dessa människor.
Hälsningar Anitha Östlund www.novellbloggen-razaha.blogspot.com
Återflyttad till Hälsingland efter 40 år i Stockholm och köpt en hästgård, äger två islandshästar, men framför allt är jag mamma till tre härliga ungar varav två söner med ADHD och en dotter med ADD som även lider av utmattningssyndrom. Jag är hemma med henne sedan 2020. På bloggen hittar du noveller, och en början på ditt skrivprojekt, men även berättelser om vårt liv som just nu mest består av att renovera gården och hjälpa dottern tillbaka till livet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Läkarens bedömning
Det har gått några veckor sedan jag ramlade av Tritill, och jag har varit till akuten och blivit genomsökt av en dator. Det onda ville inte ...
-
De skrattande barnen låg sida vid sida på marken, och såg inte männen som sakta närmade sig bakifrån. Solen gick i moln och ett lätt regn f...
-
För första gången i mitt liv har jag läst en e-bok via Ipad. En underlig lite tom känsla, för jag saknade doften av pa...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.