31 augusti 2011

Är du fördomsfri?

Mångmamma pratar i dagens blogginlägg om fördomar.
Hur är det egentligen? Är ni dränkta i sådana, om hur olika människor beter sig.
Allvarligt talat kan jag erkänna att jag ofta förknippar finnar med knivar och sprit, och zigenare med stora vida kjolar, och inte alltför goda avsikter.

I en diskussion häromdagen pratades det om hur ofta man kliver åt sidan utan att undersöka om en liggande, lite trasigt klädd man mår bra. Det kan ju lika gärna bero på sjukdom.

Och alla dessa tiggare...ibland undrar jag för mig själv hur många av dem som verkligen är fattiga.
Då och då övermannas jag av mitt dåliga samvete och skänker lite pengar till dem, men faktum är att jag har en väninna som en gång ville bjuda en tiggare på ett hamburgermål, men dissades med orden: "Sådant skit vill jag inte ha. Pengar är det enda som duger."
Behöver jag säga att hon aldrig mer gav ett enda öre till en tiggare?

Är det kanske till och med så att vi lever i vår egen fördom? Att en person som av andra ses som mindre värd känner sig så?

När jag var i Thailand mötte jag flera horor, och ville ta hand om varenda en.
Tjocka tyskar kom gående längs gatorna med sina feta prinskorvsfingrar hårt hållande en spinkig mörkhårig, ung jänta, ibland till och med två flickor.
Jag mådde illa, och tyckte att de var vidriga.
Men allt är inte vad det ser ut, och på vägen genom Thailand mötte vi kvinnor som både var starka, och vackra, men hade en relation med en utlänning som fått forma om sitt liv av kärlek till landet och kvinnan.

Det är nyttigt att resa runt på vårt jordklot, och träffa människor med andra tankar än en själv. Fördomar kommer alltid att finnas, oavsett vad politiker och andra höjdare säger. Bilder finns inuti av hur det kan vara, men behöver inte alltid stämma överens med sanningen.

Nu till något annat:

Min lilla åttaåring har precis fått träffa Adolf Hitler genom filmen Mein Kampf, och fick plötsligt radikalt ändra sin åsikt om att Hitler var ball, och att korset var coolt.
Märket avritas ofta på teckningar som barnen på skolan gör, och lärarna försöker förklara vad det innebär.
När jag hittade filmen på affären bestämde jag mig för att låta Razmus ta del av innehållet, och kanske förstå vidden av det Hitler gjort. Något han också gjorde, och dessutom informerade sina kamrater om.
Stoooor eloge till honom.

Nej, nu skall jag ut och leta efter katten som varit underligt osynlig sedan snickarna åkte iväg...


2 kommentarer:

  1. Klok liten pojke du har! Stor applåd och kram till Razmus!!

    SvaraRadera
  2. Det är himla kul att fler reagerar och tänker till av mitt inlägg.
    Fördomar lider/dras vi med alla men frågan är om vi vågar omvärdera vårt synsätt!?
    Ju nyfiknare vi vågar vara, desto mer får vi uppleva - som på sikt kan göra att vi vågar byta synsätt på saker och ting.
    De finnar jag träffat förknippar jag inte med knivar och sprit men de polacker jag mött "har stora näsor"! Dumt, eller hur!
    Kram

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

#ÖstergårnMyskje Första skoldagen med utmattningssyndrom igen

Första skoldagen idag. Slängde ut hästar och hundar tidigt och la in 11-maten i timerhagen som nästan snöat igen. Peter skjutsade oss och Ha...